Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
NYARE TI PEN.
och uppreta sinnesstämningen mot Gustaf. Till en
början vunno de ej det medhåll, de påräknat, hvarför de
flydde till Norge. Men Dalkarlarne sände trotsiga och
hotande skrifvelser till Gustaf, som fann sig föranlåten
att på Tuna landsting 1525 ingå en förlikning, den de
likväl följande året åter bröto, vägrande att betala den
af konungen till gäldande af rikets skuld utskrifna
gärden, hvarom konungen sjelf uppmanar sina fogdar, att
de skulle "underhandla med den menige man, så att
de låta sig beveka." Om Dalkarlarne och deras
med-hållare Helsingarne säger konungen vid samma tid, att
"de låta sig finna med det ena förrädiska stycket efter
det andra, försvarande hos sig en skalk och veterlig
tjuf."
Emellertid fann sig erkebiskop Olof i Trondhjem
nödsakad att utlemna de begge prelaterna, hvilka efter
en föregående skymflig behandling halshöggos, Peder
Sunnanväder i Upsala och Mäster Knut i Stockholm 1527.
Det upprorsfrö de utsått i Dalarne hade dock skjutit
djupa rötter. En bonddräng vid namn Jöns, kallad
Daljunkaren, hade af Peder Sunnanväder, hvilken, såsom
vi förut nämnt, varit Sten Sture den yngres kansler,
erhållit åtskilliga upplysningar om Stureska huset. Denne
uppträdde i Dalarne och utgaf sig för att vara deras
älskade Sten Stures son Nils, med hvilken han torde
egt någon likhet. Uttydande till det värsta konung
Gustafs regeringsåtgärder, i synnerhet hvad som gälde
kyrkan och tron, förstod ban att vinna sinnena i det
redan i jäsning varande Dalarne. Djerf af medgången
drog ban in i Norge, gifte sig med en adiig jungfru
samt återkom till Dalarne, der upproret utbröt i full
låga. Trots de faror, som hotade, utlyste konungen och
afhöll riksdagen i Westerås; men så fort denna var
lyktad var det Gustafs tid att handla. Han stämde
dalallmogen till ting på Tuna hed, der han ock sjelf infann
sig, men i spetsen för tolftusen krigsmän. Omringade af
krigsfolket och med fältstyckena riktade emot sig måste
Dalkarlarne först afhöra skrifvelser från menige man
öfver hela riket "nedanför Dalelagen", der man
förebrådde dem deras "skalkhet", och derefter ett ljungande
tal å konungens vägnar af riksrådet Mäns Bryntesson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
