Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung gustafs inre styrelse, ’»1
det småländska upproret, eller den s. k. Backefejden,
1542—1543.
En småländsk bonde, Nils Backe, hade for ett
begånget mord blifvit dömd till döden, men fått försona
sitt brott med böter, som medtogo hela hans egendom.
Då denna- ej räckte till blef han qvarhållen i sina bojor
på Kalmar slott, men lyckades slutligen att fly, då
ban sällade sig till tjufbanden, som svärmade på
gräns-skogarne mellan Värend och Bleking. Redan innan
Dacken slöt sig till de missnöjde, hade upproret
utbrutit; men i honom erhöll det först en skicklig ledare.
Han hopsamlade bönderna och började rued dem tåga
omkring bygden under våldförande af andras lif och
egendom. Adelsmännens gårdar plundrades; samma öde
träffade prester, länsmän och rikare bönder, som
kallades herrehycklare. Konungens krigsfolk besegrades geuom
böndernas krigssätt att lägga sig i bakhåll i skogarne
och öfverfalla mindre hopar, som skilt sig från
hufvud-styrkan, men när denna nalkades, "liksom ulfven" springa
till skogs igen. Främmande furstar bland Gustafs
fiender gåfvo sig i underhandlingar med Dacken;
Östergötland och andra landskap visade tydliga tecken till
oro och Gustaf, allvarligt bekymrad, tillrådde adelsmännen
att inom de fasta slotten i hvarje landskap församla sin
redbaraste egendom.
På försök erbjöd konungen de upproriska en
vapen-hvila, hvarunder de skulle få anföra sina besvär. Denna
antogs; bönderna aflemnade en klagoskrift i sjutton
punkter och Dacke erbjöd sig att med två tusen hakeskyttar
gå i konungens tjenst, om denne ville försäkra honom
om sin nåd och åtskilliga andra fördelar. Men vintern
derpå förnyades upproret värre än någonsin; bönderna
belägrade Kalmar och Stegeborg och slogo ånyo
konungens trupper, Då inryckte på en gång tre härar i
Småland: hufvudstyrkan påträffade bondehären vid sjön
Asunden och slog densamma i grund och det ena häradet efter
det andra skyndade att begära nåd och nedlägga vapen.
Till slut blefvo Smålänningarne så uppledsna på den
ständiga oron och osäkerheten att de icke kunde lida
Dackens anhängare ibland sig. Dacken blef af Gustafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>