Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
NY AKK TIDEN.
Elisabet aderton skäckiga hästar samt Hera kistor omyntadt
guld och silfver. För sin egen resa till England 1561
lät Erik förfärdiga öfver hundra de dyrbaraste klädningar.
Det länge herskande spända förhållandet mellan Erik
och hans broder Johan öfvergick omsider till fullkomlig
brytning på samma gång som Sverige hemsöktes med
krig från tvenne håll. Närmaste anledningen såväl
till den förra som till de senare låg i de lifländska
förvecklingarne. I trehundra år hade Svärdsriddarues orden
beherskat länderna Estland, Lifland och Kurland, men
hade nu omsider i Ryssarne funnit öfvermäktiga och
farliga grannar. Då ryske czaren Ivan Wasiljewitsch hotade
orden med fullständig undergång, hade ordens härmästare
Gotthard Kettler gifvit sig under Polen mot vilkor att han
skulle till Polen afträda Lifland men behålla Kurland
såsom län af polska kronan. Deremot hade Estland med
Reval samt erkebiskopen af Riga underkastat sig
Sverige mot löfte om dess beskydd mot Ryssarnes
framfart. Men äfven på dessa länder gjorde Polen anspråk.
Johan tillrådde Erik att söka förbindelse med Polen mot
Pvyssland, men Eriks politik tog en alldeles motsatt väg.
Då han ej till Polen ville afträda de länder, som
underkastat sig hans beskydd, uppstod ett polskt krig, som
fortgick under Eriks hela regeringstid. I april 1561
öfversände Erik till Reval Klas Kristerson Horn, som tog
staden i besittning för Sveriges räkning. I Juni månad
gaf sig äfven den estländska adeln under Sveriges
lydnad. Härigenom höll Sverige på att få ett krig med
Ryssland, som endast afvärjdes derigenom att båda rikena
hade en gemensam fiende i Polen. — Men äfven en
fjerde gjorde anspråk på Estland. Den unge danske
konungen Fredrik den andre hade för att blifva qvitt
sin bror hertig Magnus’ anspråk på Slesvig och Holstein,
för honom öppnat utsigt till besittningar af länderna på
andra sidan Östersjön. Sverige lyckades emellei*tid
bibehålla sitt b}’,te; detta var första steget på eröfringarnes
bana, begynnelsen till en tid då Sverige upplyftes till
en stormakt i Europa, men det var också början till
förödande krig, som varade i hundrasextio år. Till Sveriges
framgångar i det lifländska kriget bidrogo mycket (le
skickliga fältherrar det hade att uppställa, såsom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
