Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
NYARE TI PEN.
adelns bönder deltaga med blott hälften mot skattebönderna,
hvilka derigenom betungades med alltför stora bördor.
Enigheten mellan konungen och adeln varade oaktadt
dessa eftergifter likväl icke länge. Gustaf Vasa med sin
jernkraft hade förmått tygla de stolta herrarne, men hans
äldre söner egde icke denna kraft. Misshälligheterna inom
konungahuset splittrade dess makt och gjorde att både
Erik och Johan i sin svaghet sökte att på adelns
bevågenhet stödja sitt välde mot fruktade medtäflare om kronan.
Att de i adelsherrarne sedermera funno alltför besvärliga
och opålitliga bundsförvandter är gemensamt för begges
historia. Den yngste af Gustafs sönër, Karl, som ärft
sin faders okufliga vilja bekämpade från början och
kufvade slutligen de stolta slägterna, men doppade dervid
sina händer i de förnämsta medborgares blod.
Johan ledsnade emellertid snart vid sitt nödtvungna
beroende af adeln, vid detta stånds stolta anspråk, dess
afandsjuka och dolska missnöje. De redan gifna
privilegierna kunde ej återtagas, men ban affbrdrade herrarne
det löfte, att de ej af Sigismund skulle begära utvidgade
friheter.
Äfven presterskapet erhöll af Johan nya och
utvidgade rättigheter. Men snart uppblossade mellan
presterna och konungen en strid, som hotade ej blott
k}-rkans utan äfven statens bestånd, och hvilken genom
sina följder blef af den högsta betydelse för vårt
fädernesland.
En ny kyrkoordning hade efter reformationens
införande varit ett länge erkändt behof. En sådan hade
ock, af Laurentius Petri utarbetad, utkommit år 1571.
Särskildt hade prestbildningen, hvilken hittills varit mycket
försummad, i den nya kyrkoordningen blifvit bättre
tillgodosedd. I afseende på undervisningen föreskrefs att
skolpiltarne (lärjungarne vid Upsala universitet) skulle
delas i tre till fyra klasser och de äldre tjena till
undervisare för de yngre. Dock skulle skolmästaren dermed
hafva en noggrann tillsyn, att de små ej måtte varda
försummade. Klockan 5 om morgonen gick man i
skolan, kl. 10 åts middag. Unsdagar och lördagar skulle
lärjungarne genomgå hvad de läst under de andra dagarna.
Hvar och en som ville blifva prest skulle ha genuin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
