Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
NYA RF. TIDEN.
borde derom tillsagdt; och slutligen, konungen hade
förbjudit dem fara dit." — Hade hertigen förfarit
egenmäktig vid riksdagskallelsen, så var sättet att framkalla dess
beslut ej mindre våldsamt. Bönderna lyfte klubbor och
pålyxor mot herrarne, ropande, att de skulle försvara
hertigen så länge deras blod var varmt. Hertigen lät
bland dem utdela penningar, under det ban kastade
några bland herrarne i fängelse under förevändning att
de tvärtemot lians uttryckliga befallning afrådt
menigheten att resa till Arboga. Allmogen upphetsades på
allt sätt emot adel och prester: särskildt mot erkebiskopen
hvilken det lades till last att riksdagen drog ut på tiden,
emedan han höll med rådet och herrarne, m. m. Han
hade nu ådragit sig hertigens hela vrede, blef kort efter
riksdagen afsatt samt dog i fängelse och elände.
Genom riksdagsbeslutet, som af hertigen sjelf
uppsattes och under tvång och hotelse underskrefs äfven
i landsorterna, bekräftades Söderköpings riksdagsbeslut.
Den som satte sig häremot skulle såsom rikets fiende
med vapen kufvas. Det hela har utseendet af en
revolution. Hertigens motståndare at den högre adeln
hade, såsom Erik Sparre skref, af fruktan för öfvervåld
lemnat riket och Hytt, törst till Danmark och derifrån
till Polen. Så hade Erik Sparre, Sten Baner, och Göran
Posse lemnat fosterlandet och sökt en fristad i främmande
land. Ture Bielke och Gustaf Baner hade begärt att
som enskilde män tå stanna qvar på sina gods, hvilket
väl tilläts dem, men med tillsägelse från hertigen till
fogdarne att gifva akt på dessa motspänstiga rådsherrar.
Sverige var nu bragt till undergifvenhet för hertig
Karl, ehuru ännu många funnos, som fordrade att han
skulle förlika sig med rådet. Sedan hertigen skyndsamt
satt sig i besittning af Elfsborg, Stegeborg och Kalmar
redde ban sig att tåga öfver till Finland, der ett
inbördes krig rasat sedan föregående året. Bland orsakerna
till uet samma var äfven följande: Under kriget mot
Ryssland hade ståthållaren Klas Fleming haft krigsfolket
inqvarteradt hos allmogen i s. k. borgläger. Efter krigets
slut underhölls krigsfolket på samma sätt hos allmogen
i akt och mening, att, om så behöfdes, med vapen
försvara Sigismunds makt emot hertigen. De tunga gär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
