Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
NYA RF. TIDEN.
het. De af Karl IX afrättade herrarnes enkor och
barn återfingo sina egendomar, och de herrar, som undan
förföljelsen flytt till främmande land, mest till Polen,
fingo återvända och återvunno såväl sin egendom som
konungens nåd och förtroende. Tacksamheten
förpligtade dem till motsvarande undersåtligt nit, och mycken
duglighet kom härigenom fäderneslandets tjenst till godo,
ty bland de afrättade eller landsflyktige herrarncs söner
fann Gustaf Adolf till stor del sina trognaste krigare
och sina dugligaste embetsmän.
Det stora fredsarbete, som förelåg inom landet och
dettas upphjelpande och utveckling, som Gustaf A dolt’
aldrig ett ögonblick lemnade ur sigte, gjorde att han
sökte fred med Danmark, men hans anbud afslogos af
dess unge, ärelystne konung, Kristian IV, hvilkens härar
nu fått fast fot både i östra och vestra delen af svenska
landet. Utan dröjsmål sade Gustaf Adolf ständerna sitt
farväl och skyndade att kasta sig in i krigets hvimmel.
Midt i vintern jan. 1612 uppbröto Danskarne från
det af dem intagna Kalmar och ströfvade inåt Småland,
uppbrände Wexiö stad och Kronobergs slott samt
närmade sig Jönköping. Denna plats var en stödjepunkt
för krigsrörelserna i hela södra och mellersta Sverige,
hvarföre Gustaf Adolf med all flit arbetade på dess
befästande. För att emellertid draga fienden inom egna
gränser hade konungen sjelf uppbrutit från svenska lägret
vid Ryssby och infallit i Skåne. Vidsträckta härjningar
utmärkte i detta liksom i föregående krig båda
partiernas ströftåg. Gustaf Adolfs afsigt med anfallet på Skåne
lyckades så till vida, att Danskarne återvände inom egen
gräns, och vinterfälttåget upphörde på östra sidan.
Deremot hade fiendtligheterna från norska sidan blifvit
betydligt allvarsammare. Här hade konung Kristian sjelf från
Bohus*) med en betydlig styrka inryckt i Vestergötland
och belägrat Gullberg. Denna fästning försvarades likväl
tappert af kommendanten Mårten Krakau och sedan han,
svårt sårad, hindrats att deltaga i striden, af hans fru
Emerentia Pauli, hvilken med knekt-hustrurnas hjelp
tillbakaslog Danskarnes anfall. Vestergötland härjades emel-
*) Vid Göta elf i närheten af staden Kongelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
