- Project Runeberg -  Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina /
164

(1878-1883) Author: Carl Georg Starbäck, Robert Fredrik von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16-t

NYATtE TIDEN.

i lägervall fallna landet. Fritt tillträde lemnades tor
hvar och en till konungens person, och alla klagomål
som tor honom androgos, blefvo skyndsamt afhulpna.
Efter några dagars uppehåll i Tavastehus under
sommaren 1614 styrde Gustaf Adolf kosan till Aho, der han
dröjde i sex veckor; härifrån utgaf ban en förordning
för fogdar och befallningsmän beträffande hvad de vid
uppbörden hade att iakttaga; en förordning märkvärdig
i det afseendet, att der första gången föreskrifves
införandet af ordentliga debetsedlar. Från Abo begaf han
sig sjövägen längs finska kusten till Narva och uppehöll
sig under vägen i Helsingfors, Borgå m. fl. städer. På
hösten återvände ban till Sverige och uppehöll sig då
en tid på Åland för att jaga elgar och rådjur. Vintern
1616 höll ban den förut omtalade herredagen med
Finnarne i Helsingfors, den enda gång som Finlands
ständer företrädt hela svenska ofolket. Efter herredagens
slut begaf sig konungen till Abo och stannade der under
tre månader. Det var i synnerhet nu som Finlands allmoge
såg uppfyld sin länge närda längtan att komma till tals med
sin konung, en rättighet som ock flitigt begagnades*).

Länge hade behofvet af en öfverdomstol i stället
för de föråldrade räfst- och rättaretingen varit insedt,
och redan Erik XIV hade för detta ändamål inrättat
den s. k. kungliga nämden, hvilken dock vid Jojian den
tredjes tillträde till regeringen afskaffades. Ar 1614
inrättade Gustaf Adolf i Stockholm Svea hofrätt, som till
en början var ämnad att döma konungs dom, således att
utgöra en öfverdomstol, från hvilken icke kunde vädjas
till högre myndighet. Likväl dröjde det ej länge innan
hofrättens dom begynte underkastas konungens och
riksrådets pröfning, och vad göras från densamma till
konungen. Hofrättens ledamöter skulle vara fjorton nämligen:
riksdrotset såsom president, fyra riksråd, en vice
president af adel, fyra adliga assessorer eller bisittare och fyra
andra lärde och lagfarne män. Jemte Svea hofrätt, som
ursprungligen var ämnad till en öfverdomstol för bela
landet, inrättades sedermera för afståndets skull en sär-

o

skild hofrätt för Finland uti Abo. Den grundades 1623
och hade liksom hofrätten i Stockholm president, vice

*) Koskinuu, Finlands historia,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhafd/2/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free