Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
NIABE TIDEN.
floden, måste Radziwil uppgifva försöket och anträda
återtåget. Derefter besköts allt ifrigare den at sig
sjelf lemnade staden. Från den 13 augusti, då
skjutningen började, till den 11 sept. då borgerskapet begärde
att fa underhandla om stadens uppgifvande, voro öfver
tretiotusen kulor inkastade inom stadsmuren. Redan den
4 sept. voro stadens hörn fästen på trenne sidor nedskjutna
och grafven till en del fyld med risknippor. Men
Riga-boarne utvecklade ett tappert försvar; minor anlades af
dem liksom af Svenskarne och ofta möttes vid dem de
belägrade och de belägrande samt utkämpade heta strider.
Öfver allt var konungen med. Med spaden i hand
arbetade han och hans broder Karl Filip i löpgrafvarne
för att uppmuntra soldaterna, och flere gånger var han
i lifsfara.
Ändtligen den 11 sept. var stadens försvar
omöj-liggjordt. Bröstvärnen voro på stora sträckor
nedskjutna, vattnet till en del afledt ur grafven, tvenne
broar slagna öfver densamma. Den 12 om aftonen skulle
en allmän stormning företagas, sedan staden hela dagen
blifvit beskjuten med glödgade kulor. Men innan denna
stormning företogs, lät Gustaf Adolf för sista gången
uppfordra staden att gifva sig. Den polska besättningen
åtrådde ett längre försvar, som till intet skulle gagna.
Efter några dagars underhandlingar uppgafs Riga och
Gustaf Adolf höll sitt högtidliga intåg don 16 sept.,
sedan belägringen varat öfver sex veckor. Större delen
af Lifland underkastade sig derefter, och äfven i Kurland
gjordes föga motstånd mot de inträngande Svenskarne.
I medlet af januari följande året återvände konungen
genom Finland, der de välgörande verkningarne af hans
närvaro snart visade sig, till Svex*ige, men i juni var han
åter på krigsskådeplatsen. Under tiden hade farhågor
uppstått, att Sigismund möjligen skulle flytta kriget öfver
på svensk jord. Rustningar i denna riktning voro
verkligen å bane, och i Sverige vidtogos nödiga
försvarsanstalter. Krigsfolk samlades, Nyköpings och Kalmare
fästningsverk förstärktes, och flottan förlades till
Vaxholm. Sjelf skyndade Gustaf Adolf med tjugo
örlogsskepp öfver till Danzig och aftvang staden en
förbindelse att icke tillåta Sigismund inom dess hamnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
