Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGET TID BREITENFELD.
201
Derefter förlade konungen sin här i ett
förskansadt läger vid Werben, vid Havels och Elbes
sammanflöde. Tilly gjorde fåfänga anfall mot detta läger
och förlorade der 6,000 man. Pesten rasade i båda
härarne, men upphörde lyckligtvis, då den varmare
årstiden inträdde.
Efter det fåfänga anfallet på Gustaf Adolfs läger i
Werben, hade Tilly (augusti 1631) framryckt uti Sachsen.
Merseburg, Weissenfels och Jena plundrades, och lågorna
från två hundra brinnande byar förkunnade den förfärlige
fiendens ankomst. Den 2 sept. ryckte han emot Leipzig,
som efter några dagar eröfrades. Hela landet låg öppet
och värnlöst tör fienden, och då detsamma hittills blifvit
skonadt af kriget, var det ett så mycket begärligare
föremål för clen tillyska härens roflystnad.
För Johan Georg fans nu ingen annan utväg än
att, med eller mot sin vilja, kasta sig i Gustaf Adolfs
armar. "Ölkungen," sade man i svenska hären, "har
nu ändtligen fått lära sig att till vår konung bedja de
andra tyska protestanternes bön: "allas ögon lita till
dig, herre." — Emellertid hade Gustaf Adolf för att vara
till hands för de förmodade underhandlingarne dragit sig
uppåt Elben, och i Alt-Brandenburg träffade honom
sachsiske fältmarskalken Arnheim. Gustaf Adolf fordrade
som stöd tör sina rörelser Wittenbergs fästning;
derjemte kurfurstens äldste son som underpant på fadrens
trohet; slutligen tre månaders sold för sina trupper.
Nödstäld stod kurfursten färdig att bevilja allt, då Gustaf
Adolf ädelmodigt efterskänkte de svåraste vilkoren.
Sachsiska hären förenades derpå med den svenska vid
Düben den 5 sept. och den 7:de stod det alltid
minnesvärda slaget vid Breitenfeld, som gjorde slut på Tillys
vapenlycka och kejsarens öfvermakt.
Gustaf Adolfs styrka i denna strid utgjordes af 13,000
man till fots och 9,000 till häst. Sachsarne voro 15,000
man. Tillys trupper utgjorde omkring 40,000 man.
Sachsarne voro uppstälda efter det förut gängse bruket,
i stora fyrkanter eller s. k. tertier, Svenskarne åter efter
de nya af Gustaf Adolf gjorda anordningarne, fotfolket i
mindre afdelningar eller brigader, rytteriet i s. k.
sqva-droner med muskötbärare instuckna i öppningar i lederna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
