Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 3 4 A l(S UEGEUINGSFOKM.
detta likväl icke utan mycken motsägelse, i synnerhet
trän presternas sida, hvilka, företrädde af den myndige
biskopen i Vesterås Johannes Rudbeckius, uttalade farhågor
tor femmannastyrelsen och ville hafva denna i Hera delar
inskränkt. De fordrade bland annat ett bestämdt förbud
mot försäljningen af kronogods under frälset och påyrkade,
att äfven ofrälse män skulle efter förtjenst till statens
embeten befordras, så att det adeln härutinnan medgifna
företrädet skulle upphöra. Med förmyndarnes förklaringar
lät man sig emellertid för denna gång nöja, och ständerna
åtskildes efter en lika händelsediger som orolig riksdag.
Med alla sina stora företräden och förtjenster mötte
Gustaf Adolfs regeringsform betydande svårigheter vid
tillämpningen. Först och främst saknades lämpliga
personer till de många embetenas besättande, så att t. ex.
kansliet, i stället för fyra riksråd, rikskansleren såsom
chef och en hofkansler, fick endast en vicekansler, Per
Baner, hofkansler Adler Salvius och ett riksråd. Likaså
måste hvarje af de öfriga kollegierna åtnöja sig med
endast ett (Svea hofrätt hade dock tvenne) i stället för
fyra eller två riksråd såsom assessorer. Visserligen
utnämndes åtta uya rådsherrar, bland hvilka de ryktbaraste
blifvit Johan De la Gardie, Sten Bielke och Axel Baner,
och bela rådspersonalen blef derigenom 2 ti medlemmar;
men äfven detta antal befanns alltför otillräckligt. Flera
rådsherrar voro anstälde i tjenst utrikes eller i
provinserna, hvarigenom antalet af de i hufvudstaden
närvarande icke blef på långt när hvad det borde vara. I
synnerhet var kansliet under kanslerns frånvaro illa
lot-tadt. Det förestods under tiden för det mesta af Per
Baner, som visserligen var en duglig embetsmän, men
hvars stora sjuklighet under långa tider gjorde honom
alldeles otjenstbar. Äfven Johan Skytte, för öfrigt en
i statssaker mycket bevandrad man, var genom sitt
högst oroliga och ombytliga lynne och sin benägenhet
att ’vända kappan efter vinden’, en mindre lämplig
person, särdeles i ett embetsverk sådant som kansliet.
Hans förbindelser med ptäl/.grefven Johan Kasimir och
hans eftergifvenhet tör dennes ärelystna syften gjorde
ock, att styrelsen måste med ett visst misstroende
betrakta den lärde och talangfulle manueu. Senare Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
