Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLENSTEINS O VERKSAMHET.
hindrades i sin framgång af ett myteri bland de i svensk
sold varande tyska trupperna. Hertig Bernhard ansågs
sjelf ej alldeles främmande for detsamma, emedan han
begagnade dess utbrott att i en befallande ton
framställa de mest öfverdrifna anspråk. Oxenstierna lät
emellertid icke skrämma sig hvarken af honom eller
soldaterne, och lugnet blef återstäldt, sedan i hären
utdelats nära fem millioner daler silfvermynt, dels i gods,
dels i penningar, och hertig Bernhard erhållit i förläning
hela Franken utom Wurzburg och Königshofen. Under
tiden hade Bäjern erhållit en försvarare i milanesiske
ståthållaren, hertigen af Feria, som med 30,000 man
inryckte öfver bäjerska gränsen och slöt sig till
bäjerske generalen Altringer. Mot dem förenade sig
Horn och hertig Bernhard. Men gemensamheten i befäl
blef ej lyckobringande för svenska vapnen, enär den stolte
tyske fursten ej ville rätta sig efter den mera erfarne och
försigtige Horn. De skildes derför snart; hertigen
eröfrade, förstärkt af general Kagg, Regensburg, nov. 1633,
Horn åter qvarstannade i Schwaben, som hotades af
Altringer och Feria. Spänningen mellan hertig Bernhard
å ena sidan samt Horn och Oxenstierna å den andra
hade emellertid tilltagit så, att det nära nog kommit till
våldsamt utbrott, då hertigen, under förklaring att ban ej
kunde uppehålla sina trupper i Franken, nästan fiendtligt
kastade sig öfver Horns qvarter i Schwaben. Under
denna villervalla återtogs Regensburg af cle kejserlige,
som derefter inryckte i Schwaben och belägrade Nordlingen.
Hvad som måste väcka förvåning är Wallensteins
uppförande under denna tid. Han hade tätlat med Gustaf
Adolf om främsta rummet bland Europas fältherrar; de
hade båda utan afgörande strid pröfvat hvarandras krafter
vid Nürnberg, de hade mött hvarandra vid Lützen, der
Svenskarnes seger köptes med deras konungs död. Efter
detta nederlag hade Wallenstein dragit sig tillbaka till sitt
slott Gitschin i Böhmen, der han lefde i en skenbar
overksamhet, under det tiden upptogs af de mest stridiga och
besynnerliga underhandlingar äu med Svenskarne, än med
Fransmännen, än med Tysklands protestantiska makter.
Under tiden höll han det mest lysande hof. Hans
misstänkta uppförande, hans vacklande och outgrundliga
Svensk historia. II. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
