Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA HF TID FN.
Frankrikes inflytande i Tyskland, ntan att derföre utesluta
Sveriges; detta var likväl icke så lätt. Visserligen öfverlät
Oxenstierna åt Fransmännen fästningen Filipsburg och
erbjöd åt Frankrike hela landet vester om Weser eller till och
med vester om Elbe, i tall Sverige iick fria händer öster
om dessa floder och dessutom i underhållspenningar erhölle
1 million livrés årligen: men ställningen hade nu
förändrats och många af evangeliska förbundets furstar sökte
Frankrikes i stället för Sveriges beskydd. Frankrike
tycktes således kunna umbära Sveriges åtgörande i
Tyskland, hvarföre ock det till Paris afsända svenska
sändebudet Hugo Grotius föga kunde uträtta. Kanslern
beslöt då att resa sjelf. Med ett följe af 2U0 personer
anträdde han i april 1635 resan från Strassburg öfver
Lothringen till Cornpiègne, der franska hofvet då vistades.
Med utmärkta hedersbetygelser blef ban
mottagen ; hans sällskap underhölls på franska konungens
bekostnad, och ott förbund mellan Frankrike och Sverige
kom verkligen till stånd. Den 28 april 1635 blef
detsamma undertecknadt och innehöll: "fri religionsöfning
beviljades åt Tysklands katoliker; både Frankrike och
Sverige skulle mot kejsaren försvara staternas
oafhängighet; Frankrike skulle åt Sverige tillhandahålla Mainz,
Worms och några kringliggande orter samt betala
underhållspenningar till belopp, som framdeles skulle närmare
bestämmas." 1 politiken liksom i öfriga menskliga
förhållanden beror mycket på skenet; i sjelfva verket var
det mer det kända förhållandet att ett förbund egde rum
mellan Sverige och det mäktiga Frankrike, än sjelfva
förbundet, hvars vilkor voro temligen obestämda och ej
förr än tvenne år derefter stadfästes, som blef till fördel
för Sverige. För detta sken och den fördel, fosterlandet
deraf kunde draga, räknade Oxenstierna som småsaker
ett eller annat stötande drag af den stolte Richelieus
öfvermod som uppenbarade sig vid fördragets afslutande
Från Cornpiègne begaf sig kanslern till Paris, dei
hans boning i Hugo Grotii hus ständigt omgafs af
nyfikna, som ville se Sveriges store rikskansler. Från
Paris gick vägen öfver Dieppe sjöledes till Holland och
derifrån tillbaka till Tyskland, der det nu blef Oxenstier-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
