Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tf
KÖRMTNDAUEKEGER1NGEN8 XNUE STYRELSE.
Men ej nog härmed. Under 30:åriga krigets sista år,
då svenska rikets folkmängd anses hafva utgjort omkring
2 millioner, steg svenska krigsstyrkan till öfver 100,000
man, hvaraf 31,000 stodo i Sverige, Finland och
Östersjölandskapen, 18,000 man »Svenskar tjenstgjorde i
Tyskland och resten utgjordes af utländska, till stor del tyska
trupper, som lör svensk sold kämpade på tysk jord mot
— Tyskar.
Vi hafva redan i det föregående visat, huru Gustaf
Adolf sökte att inom Sveriges gränser anskaffa fasta
bostäder åt alla sina krigare, så väl manskap som befäl,
hvilket ock gjorde, att en mängd utländska krigsmän
kommo att från den tiden blifva bofaste i Sverige. Man
talar derföre också med rätta oin ett indelningsverk redan
under Gustaf Adolfs tid. Men den store konungens
plan fullföljdes af förmyndarestyrelsen. Hvarje regemente
erhöll på detta sätt sitt särskilda stamhåll inom ett
bestämdt län eller landskap, och äfven de knektar, som
ej kunde la hemman att bruka, erhöllo bostäder på
kronans jord. Hvad beträffar regementenas antal och styrka,
skulle de, enligt 1634 års regeringsform, inom landet
vara tjugo, hvartdera utgörande omkring 1,2(>0 man.
Härtill kommo sedermera tre nya regementen. — Äfven
ett fortifikationsväsen omtalas från dessa tider, och till
väg- och vattenbygnadskåren fans en motsvarighet i
det s. k. slusskompaniet. Af krigsinaterielen, som var
så god, man kunde få den på den tiden, tillverkades
största delen inom landet. De betydligaste förråden
funnos i Stockholm, men 1640 upprättades ett tyghus i
Vadstena, hvarifrån krigsförnödenheter på derför
inrättade transportfartyg på Vettern fördes till Småland och
Vestergötland, och 1643 upprättades ett dylikt tyghus i
Göteborg.
Äfven åt flottans förbättrande och nydaning egnades
af förmyndareregeringen oförtrutna omsorger.
Hufvud-stationen för rikets örlogsflotta var Stockholm,
der-Skeppsholmen åt densamma uppläts 1634. Enligt en af
Oxenstjerna 1633 uppgjord fullständig plan för svenska
sjöförsvaret skulle flottan fördelas i tre amiralskap,
hvartdera omfattande 18 större och mindre krigsfartyg. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
