Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OXENSTJERNAS STATSHUSHÅLLNINGS-SYSTEM.
11
Oxenstjerna åter valde såsom riksförmyndare en
alldeles motsatt väg. Grunddraget i hans system var frihet:
han stod här liksom i de flesta hänseenden långt framom
sin tid. lf ans åsigter voro, att de förfallna städerna och
synnerligast hufvudstaden borde upphjelpas genom
förbättringar i deras styrelse och näringsförhållanden,
handelsförtrycket mildras, frimarknader medgifvas,
skråtvånget i möjligaste mån afskaffas, utlänningars näringsfriheter
utvidgas, o. s. v. Men ej nog härmed. Äfven en
lånebank för rörelsens underlättande och ett ordnadt
myntväsen voro framtidsförslag, som af kanslern med
intresse omfattades, ehuru verkställigheten i detta liksom
i flere andra fall måste uppskjutas och i många fall blef
uppskjuten för århundraden. I allmänhet kan man säga,
att den store rikskansleren för sin styrelse haft till
syftemål en inre utveckling, motsvarande den yttre storheten.
Den senare hade derigenom blifvit mindre ihålig och
skulle måhända hafva bibehållit sig längre.
Genom åtskilliga skatters förvandling från tillfälliga
till ständiga utlagor, förnyande för hvarje riksdag af de
förra bevillningarne och införande af nya dylika samt
genom ett ändamålsenligt ordnande af statsinkomsterne i
allmänhet ökades kronans årliga inkomster så, att de från
1644 uppgingo till omkring 6 millioner daler s. m^
Statsskulden. som 1632 utgjorde 2,180,000 daler, växte, oaktadt
det tyska kriget och de stora ansträngningar, som voro
af nöden för anfallet mot Danmark, med endast 425,000
daler och utgjorde således vid förmvndareregeringens
slut 2,605,000 daler s. m.
Men det var ej blott till krigens underhåll, som
under dessa år erfordrades penningar. Äfven för den
inre utvecklingen hade statsinkomsterne till betydlig grad
tagits i anspråk, ty under denna tid hade städerna och
handeln blifvit upphjelpta, bergverken hade blifvit bragta
till mångdubbel afkastning, förut öde bergslager blifvit
uppodlade och bebygda, kommunikationsmedlen
förbättrade, ett nytt universitet (i Dorpat) jemte flera gymnasier
och skolor inrättade och hela statsförvaltningen ordnad.
Att allt detta kunnat ske och medlen dertill anskaffas
utan betydligare skuldsättning, medan riket var inbegripet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
