Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmogen.
37
gamle Svears och Göters hår och skägg, så måste man
från 1650:talet intet söka vid hofvet, akademier och
städer; men när jag får se från Gamla Upsala Anders
Thome-son, som öfver 115 år gammal orkar gå till fots, med
hvitt hår och ett skägg, som täcker hans bröst, skinande
som snö, då gläder jag mig än i dag. Jag tycker mig
då se en af våra forne konungar, som inkräktade hela
verlden."
Landet ej mindre än folket behöll sitt gamla
skaplynne. Jordbruket, ehuru hårdt betungadt, var dock
hufvudnäring och utbreddes nu mera till fordom öde
trakter. Af den gamla förbindelsen landskap emellan egde
man ännu qvar några minnen, mestadels bestående i
utbyte af de varor, som de särskilda landskapen hade att
aflåta. Skärgårdskarlarne i Roslagen seglade in i
Mälaren för att tillbyta sig säd mot strömming eller annan
fisk. En likartad byteshandel dref Östergötlands
skärgård med slättbygden. Vestmanlänningar,
Söderman-länningar, ]Nerkingar och Ostgötar foro med sin
spanmål till bergslagerne och förde derifrån jern i utbyte.
Österdalarne hemtade sina varor från Helsingland,
Jemtland och Norge. Angermanlänningarne afyttrade i Gefle
sin fisk och togo spanmål i stället, under det Gestrikarne
i Upland tillbytte sig säd mot sina ladugårdsprodukter.
I bergslagerne foro de fattigare bergsmännen, som icke
egde hamrar, först till bruken för att mot malmen
tillbyta sig stångjern, hvilket de sedermera i uppstäderna
utbytte mot spanmål. Vestra Vermland och Dalsland
hade af gammalt sina handelsförbindelser med Norge,
Småland sina med de skånska städerna.
Allmogen bibehöll från gammalt en stor skicklighet
i handaslöjder. Egentlig handtverksrörelse var dock
förbehållen städerna och på landsbygden förbjuden. Bondens
husslöjd måste derför inskränka sig till hvad han behöfde
för sitt jordbruk och sin näring. Hans kläder väfdes af
hans hustru och döttrar. Hans hemman födde och klädde
honom och hans hushåll. Högst obetydligt var det han
behöfde hemta utom sin egen gård. I åtskilliga delar
af landet idkades hvarjehanda hemslöjder, hvilkas alster,
ehuru närstående till handtverksnäringarnes, fingo
utbjudas till salu, såsom väfnaderna i Marks härad i Vester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>