Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTINAS FYRA SISTA R KGKRl NGSAR.
gande at’ hennes beslut, men, då den gamle rikskansleren
i spetsen tor ett ständernas utskott, som just då var
samladt, besvor henne att afstå från sin föresats, gaf hon
efter, llon synes likväl endast hafva uppskjutit
verkställigheten. "Hon ville, att hennes afsägelse i
fullkomlig frivillighet skulle ega sin egentliga glans." Men då
missnöjet i landet hotade att deråt gifva en annan färg,
återtog hon tör denna gången sitt beslut.
Kristina hade, såsom förut är nämndt, på 1650 års
riksdag öppet och oväntadt tagit ofrälse ståndens försvar
emot adeln. Hon förklarade, att hon var satt till regent
så öfver fattige som rike, och då rikskansleren hos henne
anhöll, att de män bland ofrälse stånden, som på
riksdagen fört det djerfvaste språket, måtte straffas, eller
att hon åtminstone måtte uttala sitt allvarliga ogillande af
deras djerfhet att vilja föreskrifva kungl. maj:t, huru
kronogodsen borde användas, svarade Kristina, att på en
fri riksdag borde väl en hvar fritt få säga sina skäl. "Man
borde", tillade hon, "icke så klappa det hvita barnet, att
man dervid glömde det svarta."
Men Kristinas regering liksom hennes personlighet
var full at’ motsatser och så äfven här. Besynnerligt nog
var det just under åren 1650 och 1651, som de flesta
förläningsbrefven utdelades. Likaså var det ock under
de sista fyra åren at’ drottningens regering, soiu de fleste
grefvar och friherrar tillskapades.
Viel Gustaf Adolfs död funnos blott 187 adliga
slägter, och at’ dem blott trenne grefliga: Brahe,
Lejonhufvud (som under förmyndarestyrelsen antog namnet
Lewenhaupt) och De la Gardie, samt nio friherrliga slägter:
Stcnloek, Oxenstjerna, Fleming, Horn, Gyllenstjerna, l)e la
Gardie, Bjelke, Gyllenhjelm och Skytte. Dessa tolf utgjorde
ej blott till rangen, utan äfven till anseendet de förnämsta
slägterna i riket. Den höga ställning, dem tillerkändes,
väckte dels på grund af deras fatal, dels i betraktande
af de många utmärkta och om fosterlandet högt förtjente
män, som inom dem förekommo, ingen afund. Af
förmyndarestyrelsen upptogs bland grefvarna blott en slägt,
den gammaltyska grefliga slägten von Thurn, och bland fri
-herrarne äfvenledes en, slägten Spens från Skottland.
Dessutom introducerades på riddarhuset 56 förut adlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
