Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;’)8 KRISTINAS FYRA SISTA RKtfKRINGS \R.
stöd at’ drottningen, ehuru lion synbart ej ville drifva
saken till sin spets. — Men knapt var riksdagen slut,
förrän hon tillät adeln, att i jordeböckerna öfverflytta de
sålda godsen från krono till frälse; genom hvilken åtgärd
kronohemmanens öfvergång från statens allmänna till
adelns enskilda egendom blef, så vidt det på drottningen
berodde, tör alltid stadfäst.
Denna och åtskilliga andra styrelseåtgärder öppnade
ändtligen allmänhetens ögon. Med oro fann man, att
drottningen visade alltmer likgiltighet tör regeringen,
hvilkens ledning hon öfverlemnade åt slumpen eller
oerfarna gunstlingar. Förvaltningen utmärktes genom den
största oreda och slöseriet följdes af den yttersta
pen-ningetörlägenhet, hvilken efter flere års missväxt gjorde
sig än mera känbar. Kristinas eget hoffolk kunde ej utfå
sina löner. Krigsmakten och flottan kunde ej uppehållas
af brist på medel.
Också, säger Fryxell, var det egentligen från året
1651, som Kristina och hennes regering blefvo föremål
för svenskarnes ovilja och förakt. Ställningen under detta
år, då hon första gången yppade sin afsigt att nedlägga
regeringen, skildras af nyss nämnde författare sålunda:
"Drottningens åtgärder under och efter riksdagen
(1650) stodo till hvarandra uti den mest skärande motsats.
Hon hade visat deltagande för folkets nöd; men fortsatte
likväl och till och med ökade sin öfverdådiga och
kostsamma hotiefnad. Hon hade lofvat folket lindring i dess
bördor, men fortfor sjelf att med slöseri göra nya skatter
nödvändiga. Hon hade talat mot adelns öfvervälde och
tryckande privilegier, hon hade sjelf tillåtit ofrälse stånden
uppsätta och framlemna den ryktbara skriften mot
kronogodsens afyttraude*); men knapt var riksdagen slut, förrän
hon åter bortgaf flere tusen krono- eller skattehemman
och mer än fördubblade antalet af de för kronan och
med-ständerna tryckande grefve- och friherreskapen samt
dessutom utvidgade grefvarnes och friherrarnes
företrädesrättigheter. Allt detta kunde ej betraktas annorlunda än
som det grymmaste gäckeri mot ofrälse stånden. Också
*) Denna skrift hade af ofrälse stånden med professor Terscrns
i spetsen blifvit framlemnad till drottningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
