Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KKISTTNAS SEN AK E LEFNADSÖDEN. 77
betydelse, och de allvarligare känslor, som någon gång
framträdde, voro blott ögonblickets barn.
Från Brüssel gick hennes väg efter några veckor
mot södern, till Rom, konstens och vetenskapernas lysande
hem, dit hennes själ länge ifrigt dragit henne. Ett hinder
låg likväl i hennes väg: hon var åtminstone till namnet
ännu luteran. Men Kristina var ej af de naturer, snm
tör ett lockande mål tvekade att undanrödja ett sådant
hinder. — 1 Brüssel öfvergick hon törst enskildt och
derefter i Innsbruck offentligen till katolska läran. Det senare
skedde den 24 okt. 1655.
Då qvällen töre denna dag stadens kommendant
infann sig hos drottningen och begärde, att hon måtte gifva
ord och lösen tor den följande dagen, valde Kristina
orden: "Jesus Maria!" Det var samma ord och lösen,
som vid Breitenfeld varit Tillys tältrop i striden mot
(instaf Adolf och samma rop, som skallat från
Österrikarnes leder, då hennes fader föll för deras kulor på Liitzens
slagtält.
Beledsagad af den protestantiska verldens högljudda
tadel, hastade Kristina till Rom. der hon höll sitt
högtidliga intåg den 14 dec. 1655. Ett palats var
praktfullt inredt för hennes räkning; påfven Alexander den
sjunde mottog henne med största högtidlighet: hon erhöll
vid sitt dop, enligt katolska kyrkans ritual, namnet
Alexandra, och några mauader var allt för Kristina idel
solsken. Men ställningen ändrade sig snart. Den
furstliga affällingen var i själ och sinne alltför litet religiös
att icke hennes uppförande hos rättsinniga katoliker skulle
väcka anstöt. Hon följde dessutom ännu verldshändelserna
med sådant intresse att politiska hänsyn nödgade henne
att flera gåuger byta vistelseort. Sålunda besökte hon
tvenne gånger Frankrike och gjorde tvenne besök i
Sverige, der hon tåfängt bemödade sig, att vid Karl den
tiondes oväntade död 1660 återvinna kronan.
Under första resan till Frankrike förstod hon att för sig
vinna hela hofvets uppmärksamhet, välvilja och beundran. —
Under den andra tillät hon sig, under det hon vistades
i Fontainebleau, en blodig handling, som satte en fläck
på hennes namn och fråu henne aflägsnade alla Fransmäns
sympatier. En markis Moualdeschi, till börden Italienare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
