Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
K A KL DEN TIONDE GUSTAF.
de sista åren varit riksskattmästare, mycket illa skött
#itt embete, hvarföre Oxenstjerna tillrådde, att han tills
vidare ej borde kallas till hufvudstaden, utan tå stanna
på sina gods. I hans ställe skulle skattmästareembetet
förvaltas af riksrådet Herman Fleming, som sedan
december 1653 varit president i kammarkollegium.
Första steget till en reduktion togs, då konungen
okt. 1654 i en skrifvelse till Herman Fleming begärde
"att blifva noga informerad om kronans gods, räntor och
inkomster och hvad deraf vore alieneradt och kommet
i andras händer." Konungen ville blifva upplyst om
både kronans och den enskildes rätt. — Fleming
anbefaldes derföre att tillika med riksrådet Karl Soop och
åtskilliga biträdande tjenstemän i kammarkollegium
undersöka dessa förhållanden och om dem afgifva noggrann
berättelse. Riksrådet Gustaf Bonde, hvilken äfven
tjenstgjorde i kammarkollegium, erhöll samtidigt befallning att
utarbeta en information om kronans skuld.
Med- stark hand begynte konungen ordna
riksstyrelsen. Klokhet och reda i förvaltningen efterträdde
den forna oredan, sparsamhet det forna slöseriet. För
sin enskilda del inskränkte han hofhållningen, afskaffade
en mängd öfverflödiga hoftjenster, anbefalde inställandet
af alla utbetalningar från rikets redbaraste inkomsttitlar:
tullen och kopparräntan — till dess anordningarne blifvit
af honom sjelf profvade, utplanterade de i hufvudstaden
alltför talrikt samlade riksråden — såsom landshöfdingar
i landsortenia, samt ålade dem att öfvervaka bondens
rätt emot intrång af adeln o. s. v.
Beträffande den yttre politiken gjordes äfven i den
ett omslag. Genom Pimentelli hade Kristina blifvit
förledd att frånträda det förtroliga förhållandet till
Frankrike, med hvilken makt Sverige kom i nästan uppenbar
ovänskap; deremot hade hon trädt i det intimaste
vänskapsförhållande till Spanien. Allt detta förändrades.
Det till Spanien affärdade sändebudet befaldes att
inställa sin resa, och de fiendtligheter mot Bremen, som
Kristina utan rådets vetskap anbefalt, instäldes i sin
begynnelse.
Då Karl Gustaf funnit Kristinas beslut oryggligt att
icke låta sig bindas af äktenskapets band, blef han be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
