Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL GUSTAFS 1’OI.SKA KRIG.
97
men icke at* trohet mot Karl Gustaf utan för att så
mycket säkrare leda honom i förderfvet. Sapiehas plan
var nämligen att söka locka Karl Gustaf in i Karpatiska
bergstrakterna, der hans här skulle blifva innestängd
och alldeles förstörd. Konungen fortsatte emellertid sitt
tåg åt söder, ämnande sig till Jaroslåv i Röda
Ryssland *). Detta var en välmående stad och svagt
befästad — konungen hade på sin hastiga marsch ej kunnat
medföra några större kanoner för en formlig belägring
— och här ämnade han låta sina soldater åtnjuta några
veckors väl behöflig hvila. Men ingenstädes lemnades
han ostörd. Under tåget till denna ort hade Svenskarne
oupphörligt varit kringsvärmade af öfverlägsna
fiendtliga skaror. Vid framkomsten blef hela trossen
öfverfallen af Czarnecki, som borttog en mängd förrådsvagnar
och till och med konungens eget bordsilfver. Med
harmen i hjertat måste Karl Gustaf åse detta öfverfall, utan
att kunna hindra det, emedan Sanfloden som just då
afkastat sitt istäcke, lade sig emellan honom och den
plats der hans laltförråder stannat.
Svenske konungen stälde sitt tåg mot Lemberg, hvarest
Johan Kasimir befann sig och hade skickat Douglas i
förväg med order att bemäktiga sig en vid foten af
Karpaterna belägen fästning, hvarigenom väg skulle
öppnas för svenska hären. Men öfverrumplingsplanen
slog fel och Karl Gustaf måste besluta sig för ett hastigt
återtåg. Detta var dock förenadt med de största
besvärligheter och faror. Det var i mars månad, vägarne
voro af starkt regn så uppblötta, att vagnarne sjönko
ned till hjulaxlarne, och i stället lör att den största
skyndsamhet varit af nöden, kom man ej fortare än två mil
om dagen. Midt under dessa vidrigheter lemnade Sapieha
med qvartianerna svenska hären, hvilken nu bestod af
blott 5,000 man. Större delen af trossen brändes för att
underlätta tåget. Czarnecki, som efter cjvartianernas
förening med honom hade en styrka af 25,000 man,
oroade oupphörligt Svenskarne, så att han till och med
en gån g skulle inträngt i svenska lägret, om icke
konungen sjelf, som först märkte faran, hindrat det. För att
*) Det nuvarande Galizien.
Svensk historia. III. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
