Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riga för8varas. pesten 16 57. 103
lilla tappra skaran, illa klädd och underhållen, försvarade
sig med det största hjeltemod och anförarne sveko ej
heller sin pligt. Både De la Gardie och Helmfeldt blefvo
på vallarne sårade af ryska kulor. Borgerskapet inlade
ock vid stadens försvar en ovansklig ära, Byssarnes
anfall blefvo med kraft tillbakaslagna; czaren förlorade
både mod och tålamod; han bannade och ryckte i
skägget de bojarer, som tillstyrkt kriget. Slutligen efter sex
veckor upphäfde han belägringen och tågade sin väg,
sedan han utanför Rigas murar förlorat 14,000 inan.
Denna oväntade utgång nedslog modet hos både
czaren och ryska folket. Kriget fortsattes väl, men
fördes lamt och bestod mest i ströftåg å ömse sidor.
Så inföll De la Gardie med en skäligen betydlig styrka
uti Stora Ryssland och framryckte mot Augdow, men
blef med förlust tillbakaslagen, och frampå hösten 1657
samlade czaren en ny här för att på nytt angripa Riga.
Men då han på vägen erhöll underrättelse, att pesten
rasade så väl der som eljest i LifFland, beslöt han att vända
om. I sjelfva verket var dèn förödelse pesten åstadkom
vida svårare än kriget. Befolkningen var genom
sjukdom och död så förminskad, att boskapen ovaktad
ströfvade omkring fälten och säden oskördad fick multna på
åkrarna. På många ställen förmådde ej de lefvande
begrafva de döda, så att stanken af de ofvan jord liggande
liken spridde smittan än vidare omkring. De fåtaliga
svenska trupperna glesnade mer och mer; somliga föllo,
andra flydde undan den härjande farsoten, och i Reval
funnos till slut knapt så många soldater, som behöfdes
för att bevaka portarna. Utan svårighet hade Ryssarne
under sådana förhållanden kunnat eröfra land och
fästningar; men äfven de drogo sig undan för den härjande
farsoten och så utgick året 1657.
Karl Gustaf hade emellertid qvarblifvit i Polen.
Han hade efter slaget vid Warschau tågat åt Preussen
dels för att fortsätta Danzigs belägring, dels ock för att
vara närmare kurfursten af Brandenburg. Denne hade
mycket utmärkt sig i striden vid Warschau samt
betydligt bidragit till segern. Men efter slaget greps han af
nv tvekan och drog sig tillbaka. Karl Gustaf måste med
honom öppna nya underhandlingar, och för att lättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
