Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDSTENEN TILL PRKUSSISKA VÄLDET. 105
förbund med Fredrik Wilhelm blifvit ingånget i Labiau
d. 10 nov. 1656.
Genom detta fördrag hade brandenburgske
kurfursten nått sitt mål. Han fick sig tillerkänd suveräniteten
öfver den del af Preussen, hvilken han innehaft såsom
län af polska och sist genom fördraget i Wehlau, af
svenska kronan. Fördraget i Labiau är en bland de
följd-rikaste politiska handlingar, i hvilka Sverige afgörande
ingripit, vigtig icke så mycket för Sverige sjelft, som tör hela
Europa, ty derigenom lades första grundstenen till det
preussiska välde, som efter hand och sist i våra
dagar uppnått en så betydande storhet. Tvungen af
omständigheterna, hade Karl Gustaf sjelf sönderbrutit en
nödvändig länk i den kedja, hvarmed han ville sammanfoga
det svenska Östersjöväldet, då han inflickat en fullt
sjelfständig stat emellan de särskilda delarne af detta välde.
Men detta var icke allt. Genom intet fördrag kunde
kurfursten så lastas vid det svenska intresset, att han
förhindrades att, efter som förhållandena fordrade, vända
kappan efter vinden. Då Karl Gustaf, anfallen af nya
fiender, måst lemna sina eröfringar i Polen, kastade sig
Polackarne med all makt öfver Fredrik Wilhelm.
Czar-necki härjade Brandenburg, en lithauisk fältherre
Ost-Preussen. Den 9 sept. 1657 slöts i Wehlau en
förlikning mellan kurfursten och Johan Kasimir, hvarigenom
den förre öfvergaf svenska partiet och inträdde i raden
bland Sveriges fiender, och derför till lön erhöll af Polen
samma suveränitet öfver Ost-Preussen, som förut af Karl
Gustaf varit honom tillerkänd.
När hösten nalkades år 1657 egde Svenskarne icke
längre aågon enda fästning i det egentliga Polen i sitt
våld och Karl Gustaf hade då sjelf, som redan nämndt,
lemnat landet.
13. Danska kriget.
Under bekymmer hade Danmark med sin
uppmärksamhet följt svenske konungens segerrika framtåg i Polen.
Farhågor vaknade hos danska regeringen, att Sverige,
som i sista kriget visat sig vara Danmark öfverlägset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
