Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
KAHL x:s AN DRA DANSKA KRTO.
heter. De förenade makterna, Brandenburg, Österrike
och Polen hade skickat en här af 30,000 man att fälla
Svenskarne i ryggen på jutska halfön. Brandenburgarne
stodo under kurfursten Fredrik Wilhelm, Österrikarne
under Montecuculi och polska rytteriet under Czarnecki.
Svenskarne, som voro för svaga att på öppna fältet göra
motstånd mot så öfverlägsna fiender, utrymde Holstein och
drogo sig undan uppåt norra Jylland. Endast general Rutger
von Ascheberg stod qvar på Als. Sex danska fartyg
öfver-förde dit en del af de fiendtliga trupperna, Czarnecki med
sina ryttare simmade öfver, och inalles 4,000 man belägrade
Ascheberg på Sönderborgs slott. -— På fiendens
uppmaningar, att gifva sig, hade ban alltid samma svar:
"han skulle gifva besked följande dagen". Men slutligen,
då några svenska krigsskepp kommit och lagt sig
utanför slottet, lät ban kanonerna spela, så att allt insveptes
i rök, och genom hål, brutna i muren, förde han under
tiden sitt folk ut på skeppen och räddade dem öfver till
Fyen. Den enda plats, svenskarne nu egde qvar på Jylland,
var fästningen Fredriksodde. Trondhjem och Bornholm
öfvergingo till Danskarne, och i de eröfrade landskapen
jäste en stark oro i sinnena.
Utsigterna att eröfra danska hufvudstaden hade, äfven
de, länge varit betydligt minskade sedan holländska
flottan lyckats bringa densamma undsättning.
Belägringen var egentligen inskränkt till ett försök att hålla
staden instängd och betvinga den genom brist på
tillförsel. Utanför Köpenhamn, halfannan mil från staden
hade Svenskarne upprättat ett befästadt läger, hvilket
nära nog hade utseende af en stad med gator och
timrade hus och som kallades Karlstad.
Men sedan nu hela den politiska ställningen blifvit
allt mer och mer hotande då, såsom ofvan är nämndt, en
förenad här af Österrikare och Brandenburgare närmat sig
Jylland och en ny holländsk flotta vid vårens annalkande
var att motse i sundet, insåg Karl Gustaf att ett
afgörande steg måste tagas för att åstadkomma en
förändring och han beslöt sig derför att våga en stormning.
Det var natten mellan den 10 och 11 februari.
1659, som denna egde rum. Trupperna voro uttröttade
af marscher under de tvenne närmast föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
