Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 KARL Xi:s FÖRMYNDARESTYRELSE.
motsatte han sig oförläradt de orimliga anspråk drottning
Kristina vid sin återkomst till Sverige framstält, och var
den, på hvars förslag den oregerlige, halft vansinnige
hertig Adolf Johan uteslöts ur styrelsen. När De la
Gardieska partiet längre fram hade störtat riksstyrelsen i brist
och oreda, var det Brahe som föreslog och genomdref den
efterräkning, som blef bekant under namn af "Blå boken".
— Sparsam af grundsats, uppträdde han likväl som en
furste på sina gods och hade på sitt ståtliga slott
Wi-singsborg en hel liten hofstat. Då förnäma främmande
voro på slottet, voro alla manliga invånare på Visingsö
framkallade att göra garnisonstjenst och paradera.
Dessemellan lefde han som en välvillig far bland sina talrika
underhafvande, hvilka voro inbjudna till honom vid
års-helgerna och åt hvilka han esomoftast anstälde bröllop
och andra familjefester.
Lars Kagg, grefve till Sölvesborg i Bleking,
friherre till Tockmajerfvi i Kexholms län i Finland, herre
till Fjellskäfte i Södermanland, Kaggeholm vid Mälaren,
Sjötorp i Östergötland, Xätersberg och Kamsjöholm i
Småland, sedan 1641 riksråd, 164ß fältmarskalk och
slutligen 1660 riksmarsk och förmyndare för Karl den elfte,
känna vi från de föregående krigen såsom en tapper
och duglig krigare, den der börjat sin bana som simpel
soldat och genom alla graderna tjenat sig upp till rikets
högsta militära värdighet. Han afled redan år 1661.
Hans efterträdare i riksmarskembetet blef Karl
Gustaf Wrangel, grefve till Salmis, friherre till Lindesberg
och Ludenhoff, herre till Skokloster, Bremervörde,
Wran-gelsburg, Spiker, Kuppin, Ekebyhof och Gripenberg. På
grund af sina stora krigiska förtjenster, hade Wrangel
af Karl Gustaf (i dec. 1657) blifvit utnämnd till
riksamiral. Efter konungens död och sedan hertig Adolf
Johan blifvit aflägsnad ur riksstyrelsen var starkt i fråga
satt, att han skulle blifva riksmarsk. — Hans utnämning
dröjde emellertid till 1664 års riksdag, emedan de öfriga
regeringsherrarne, på grund af det 1660 genomförda
tillägget till 1634 års regeringsform, icke vågade besätta
ett riksembete utan föregånget val af ständerna.
Wrangels val till riksmarsk var dock ej lyckligt. För honom
som var krigare till lif och själ blef den, med det höga
embetet förenade, fredliga verksamheten i Stockholm i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
