Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
KARL Xl:S FÖRMTNDARESTTRELSK.
fyrtio, de fem riksembetsmännen inberäknade. I
regeringen finge endast upptagas en, i rådet endast tre af
samma slägt. Om något riksembete under
minderårigheten blefve ledigt, skulle det tillsättas efter ständernas
val. Beträffande tronföljden bestämdes i enlighet med
riksdagsbesluten af 11)49 och 1650, att arfsföljden skulle
tillhöra pfalziska huset, men inskränkas till Karl Gustafs
arfvingar i rätt nedstigande led och bland dessa till den
manliga linien. At adeln utom rådet förbehöllos vissa
högre embeten. Generalguvernörsembetena, som förut
endast blifvit besatta med riksråd, kunde tilldelas äfven
andra adelsmän. Vid tjenstens tillsättande förordnades
tör första gången, att man i främsta rummet skulle taga
hänsyn till skicklighet och förtjenst, så att ingen "tör sitt
stånd allena" befordrades. Infödde svenske män skulle
icke tillbakasättas för utlänningar; dock skulle
"främmande officerare af förtjenst icke förskjutas."
Landshöfdingarne skulle innehafva sina embeten endast i tre
år. Den i 1634 års regeringsform anbefalda
redogörelsen af landshöflingar och andra högre embetsmän
bibehölls; dock skulle den icke ovilkorligen behöfva
angifvas hvarje år. Dertill kom det vigtiga stadgandet,
att embetsmän, som tjenade väl, icke utan för begånget
brott eller andra vigtiga orsaker skulle kunna från
embetet skiljas. Förmyndareregeringen förbjöds icke att
utdela adelskap, men den borde dermed äfvensom med
förläningen af gods betänksamt och sparsamt förfara.
Gods skulle icke heller bortförlänas på andra grunder
än efter fordringarna i 1655 års riksdagsbeslut, så att
inan hade utsigt att desamma framdeles skulle kunna
till kronan återkomma. Till slut anbefaldes hos
regeringen såsom en högst behjertansvärd sak att
embetsmannens löner måtte blifva tillräckliga och ordentligt
utbetalas. — Dessa föreskrifter i förening med 1634 års
regeringsform faststäldes såsom lag att gälla under
konungens minderårighet.
Samma dag som regeringsformen underskrefs eller
den 3 nov. 1660 afgjordes äfven en annan för, den
närmaste framtiden mycket vigtig fråga. Den gälde
drottning Kristinas så oförmodadt förnyade anspråk på den
förut föraktade svenska kronan. Sin förhoppning på dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
