- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
4

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4 FORNTIDEN.

lärde de känna bruket af metaller, i synnerhet bronsen,
hvilken är bildad genom blandning af koppar och tenn; äfven
guldet infördes nu i Norden. Bronsen användes till svärd,
dolkar och sköldar, stridslurar, yxor och knifvar; dessa götos
i formar och voro ofta fint arbetade och vackert utsirade.
Skrifkonsten var ännu okänd; man afbildade märkliga
händelser genom inristningar på bergväggarna (hällristningar).
Många sådana äro ännu att se på Bohusläns klippor och i
andra delar af Sverige. — Bronsen blef bekant i Norden
omkr. 1500 år före Kristi födelse; det årtusende, som sedan
följde, har blifvit kalladt bronsåldern. I början af
bronsåldern brukade man begrafva de döda i kistor af sten eller
i urholkade trädstammar; sedermera uppkom seden att bränna
dem och nedlägga benen i urnor. Öfver grafven uppkastades
vanligen stenrös eller jordhögar.

Äldre järnåldern. Omkring 500 år före Kristi födelse
blef järnet bekant i Norden; denna fasta och härdiga metall
kom alltmera i bruk i stället för bronsen. Härmed tog
järnåldern sin början. Utom järnet lärde man sig nu
att använda äfven silfver, bly, glas och elfenben. Grenom
beröring med romarne, hvilka på kejsar Augusti tid började
framtränga i Tyskland, lärde man känna bruket af mynt;
äfven romerska vapen och konstsaker hafva blifvit funna
i Norden. De romerska och grekiska bokstäfverna hade af
germanerna ombildats till ett slags skriftecken, som kallades
runor och snart blefvo kända i Norden. Dessa äldre runor
finnas inristade ej blott på minnesstenar utan äfven på vapen
och smycken; inskrifterna visa, att språket i Norden närmast
liknade det, som talades af folkvandringens goter.

Det tidskifte af järnåldern, under hvilket Norden
påverkades af den romerska odlingen, kallar man den äldre
järnåldern. De största fynden från denna tid förekomma
i danska torfmossar, som fordom varit sjöar, där krigsbyten
blifvit nedsänkta såsom offer åt gudarne. Här har man
upp-gräft en mängd fornsaker: allt hvad som hör till krigarens
och hästens utrustning, båtar, romerska mynt från
kejsartiden m. m. Vapen och smycken utmärka sig för mycken
finhet och prakt, somliga af dem äro romerskt arbete, andra
äro tydligen tillverkade i Norden.

Redan i första århundradet efter Kristi födelse nämnes
Norden hos den klassiska forntidens författare. Plinius ä. ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free