Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET FORNNORDISKA SAMHÄLLSSKICKET. 9
Slutligen blefvo äfven landskapen genom
eröfring eller fri öfverenskommelse förenade till
ett större helt, ett rike. Ett samhällsskick,
som grundar sig på en dylik förening af mindre
och större samfund, kallar man
förbundsförfattning.
Så väl häradet som landskapet afgjorde sina
gemensamma angelägenheter på ting —
häradsting och landsting. De, som ledde
förhandlingarna på häradstingen och verkställde de
fattade besluten, voro häradshöfdingarne eller
hersarne; det var ock de, som förestodo offren.
Med tiden valde sig landskapen särskilda
föreståndare, hvilka kallades lagmän, därför att de
skulle känna lagen och tolka dess bud för
menigheten. Tinget hölls under öppen himmel på en
fridlyst plats i närheten af offerstället. Här
samlades bönderna beväpnade för att stifta lag,
afdöma tvister och besluta om krig och fred; vid
samma tillfälle anställdes offer till gudarne, och marknad hölls
af den församlade menigheten. De straff, som tinget pålade,
bestodo mest i böter; med böter kunde de flesta brott
försonas. För dråp emottogos dock sällan böter; den dödes släkt
föredrog vanligen att utkräfva blodshämnd. Äfven för
personlig oförrätt hämnade sig den förolämpade vanligen på egen
hand genom tvekamp; denna hölls ofta på en öde holme och
kallades då holmgäng. Tjufnad förekom ytterst sällan bland
fria män. Vissa brott straffades med fredlöshet; sådana voro
nidingsdåd samt kränkning af tempelfriden.
Fylkeskonungarne. Vid sidan af lagmän och
häradshöfdingar omtalas i Norden ett annat slags höfdingar,
nämligen fylkeskonungar eller småkonungar. Dessa uppkommo
på det sätt, att en flock krigare, som drog ut i härnad,
utropade sin anförare till sin drotten eller konung.* Kom han
därpå hem med rikt byte och krigsära, så behöll han
konunganamnet äfven i fredstid; med tillhjälp af sitt följe förvärfvade
han en högre myndighet i sin hemort, och konungavärdigheten
gick i arf till hans afkomlingar. Konungen hade ingen annan
företrädesrätt än att hedras framför andra samt emottaga
vissa frivilliga gåfvor och större andel af krigsbytet; hans
* Drotten betyder höfding, af drott krigarfölje; hans gemål hette
drottning. Konung betyder högättad man, enligt andra fader.
Spjutspets af
järn. Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
