- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
32

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 FORNTIDEN.

af bönderna, när han färdades i landet, och som voro första
ursprunget till skatter. För öfrigt var folket ej underkastadt
andra bördor än ledingen eller skyldigheten att utrusta ett
visst antal skepp och män till rikets försvar. I Sverige hade
konungen ej annan makt öfver folket, än att han i landskapen
tillsatte jarlar och andra tjänstemän, hvilka skulle förvalta
hans egendom, uppbära hans inkomster samt uppbåda folket,
då krig förestod. De egentliga föreståndarne för landskapen
voro fortfarande lagmännen. De skulle icke allenast vara
ordförande vid landstingen, föredraga och tolka lagen för
allmogen samt tillämpa dess bud, då dom fälldes; de skulle äfven
bevaka folkets rätt i förhållande till konungen och hans
tjänare samt för dem tillkännagifva folkets vilja och beslut.
Hvilken myndighet lagmännen ägde vid hednatidens slut,
synes bäst af berättelsen om Torgny lagman och hans
uppträdande på Uppsala ting.

Silfverskål från yngre järnåldern med kant och botten förgyllda.
Gotland.

I Sverige ägde hvarje landskap sin särskilda lag och
lagman samt sitt särskilda ting. Landskapen stodo ännu ej
i något annat inbördes samband, än att de hyllade samme
öfverkonung och tillerkände ett visst företräde åt det
landskap, hvarifrån konungen härstammade. Upplands lagmän
voro de förnämsta i Sverige, dess invånare eller uppsvearne
ägde att »taga» konung, hvilken därpå hyllades i de öfriga
landskapen, och det stora vintertinget i Uppsala, Disatinget,
hade stort anseende öfver hela landet. Där var ock Nordens
förnämsta gudatempel beläget, det i Gamla Uppsala, och i
denna nejd brukade konungen vanligen uppehålla sig (i
Sigtuna, Uppsala, Birka). Bland Götalandskapen var
Västergötland det äldsta och mest ansedda.

Folkklasser. Under forntiden funnos i Norden egentligen
blott två skilda folkklasser, nämligen fria och ofria eller trälar.
Trälarne voro dels krigsfångar, dels afkomlingar af landets
äldsta, underkufvade befolkning; de blefvo efter kristendomens
införande bättre behandlade och oftare frigifna. De fria voro
ej ännu fördelade i olika stånd, men de hade dock ej alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free