Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 MEDELTIDEN.
Sverige och Norge, och hemma retade han- de store genom
sitt öfvermod. Några af honom förorättade adelsmän
sam-mansvuro sig under ledning af marsken Stig Andersson] då
konungen på en jakt tillbragte natten i en lada, inträngde
de, förklädda till munkar, och mördade honom (1286). Hans
unge son Erik Menved hyllades utan motstånd som konung,
och konungamördarne dömdes fredlösa. De funno en tillflykt
hos den norske konungen och hemsökte därpå sitt
fädernesland med eld och svärd. De gynnades i hemlighet af
ärkebiskop Jens Grand] han blef därför satt i fängelse, men då
inblandade sig påfven i saken och satte landet under
bannlysning. Konung Erik måste slutligen böja sig för påfven och
kyrkan. Men de världsliga stormännen höll han i tygeln och
nedslog med stränghet hvarje motstånd. Han dog 1319.
Samhällsskick och odling under den äldre medeltiden.
Jämför man de tre nordiska rikenas tillstånd under denna
tid, så finner man, att Sverige utvecklade sig långsammare
än Danmark och Norge. En af orsakerna härtill var
Sveriges sena omvändelse till kristendomen. Den starka
motsatsen emellan de svenska landskapen fördröjde landets politiska
enhet, och genom sitt geografiska läge var Sverige stängdt
från Västerhafvet och hänvisadt till samfärdsel med de på
andra sidan Östersjön bosatta råa finska och slaviska folken.
Men sedan Sverige med Folkungaättens uppstigande på tronen
trädt i närmare beröring med det bildade Europa, tillägnade
det sig snart en högre odling och upphann lätt de båda
grannrikena.
I alla tre rikena förekom på 1100-talet en tid af
inbördes krig och förvirring, men därefter vunno de inre ordning
och yttre makt genom kraftfulla regenter, Danmark under
Valdemarerna, Norge under Sverres ätt och Sverige under
de första Folkungarne.
Konungamakten. Konungadömet förblef i Norge
ärftligt inom Harald Hårfagres gamla berömda ätt. Sverige och
Danmark åter blefvo efter de borgerliga krigens slut valriken,
dock så att konungens äldste son vanligen togs till hans
efterträdare och ofta redan under faderns lifstid hyllades
såsom sådan. I Sverige tillkom det enligt landskapslagarna
uppsvearne att välja konung på Mora ting och deras
lagman att »döma honom till konung». Därpå skulle han rida
sin eriksgata* och därunder mottaga de öfriga landskapens
* Eriksgata kommer sannolikt af namnet Erik (möjligen Erik den helige).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
