Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 MEDELTIDEN.
Mynt från Visby, s. k. Gutår.
kets urgamla rätt att på landstingen beskatta sig själft och
att själft stifta sina lagar började inskränkas. Skatter
pålades ofta af konungen utan folkets hörande, och de flesta
lagförbättringar, som omtalas denna tid, t. ex. Birger jarls
och Magnus Ladulås’, utgingo från regenterna och herrarne.
Magnus förbehöll sig till och med rätt att stifta lag i sådant,
som ej förut var i lag bestämdt {Skeninge stadga, se s. 52).
De andliga och världsliga stormännen aflägsnade sig
alltmer från allmogen i lefnadssätt, bildning och makt; de
afskilde sig småningom såsom särskilda stånd från det öfriga
folket och grundade ett stormansvälde (aristokrati).
Andliga frälseståndet. Af de
båda högre stånden kom det
andliga tidigare till utbildning. De
viktigaste rättigheter, som de
andlige eftersträfvade, voro: oberoende
af världslig myndighet vid
tillsättning af andliga ämbeten,
skattefrihet för kyrkans personer och
ägodelar samt egen domsrätt enligt
kyrkans lag, den kanoniska (jfr ss; 45, 47, 54). Dessa anspråk
kunde i Norden aldrig fullständigt genomdrifvas; de
framkallade ständiga tvister
emellan den andliga och
den världsliga makten, i
synnerhet i Norge och
Danmark, ty i dessa riken
uppträdde kraftfullare
prelater än i Sverige. —
Norden var delad i tre
kyrkoprovinser med hvar sin
ärkebiskop i spetsen; deras
samband med hela kyrkans
öfverhufvud, den romerske
påfven, upprätthölls
genom påfliga skrifvelser
(bullor) samt besök af
påfliga legater.
Biskopsstiften voro i Sverige sju, i
Norge fem, i Danmark
åtta, alla försedda med
domkapitel i stiftstäderna
samt indelade i prosterier
och socknar.
Det världsliga
frälseståndet, sedermera
kalladt adeln, har i Norden
uppkommit af två beståndsdelar: de rika, mäktiga
odal-mannasläkterna samt den kungliga hirden (lifvakten). Hvad
som mest bidrog att häraf bilda ett afskildt, privilegieradt
Murare från 1400-talet.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
