Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 UNIONSTIDEN.
dare och inkallade därpå konung Kristian. Denne kom
och blef genast af herrarne vald till Sveriges konung samt
därefter på vanligt sätt hyllad och krönt. Unionen var
sålunda återställd men betraktades af folket med oblida ögon.
De första åren af Kristians regering förflöto dock lugnt.
Han gjorde vid denna tid ännu ett stort landförvärf, då den
holsteinska grefveätten, som äfven innehaft Slesvig, utdog
på manssidan och Kristian valdes till
hertig af Slesvig och grefve af Holstein
1460. Sedan Knut den stores tid hade
ingen nordisk konung behärskat ett så
vidsträckt område som Kristian I. Men
den yttre storheten motsvarades ej af
den inre styrkan.
Förvärfvet af Holstein kom att stå
Kristian dyrt, ty han måste med stora
penningsummor tillfredsställa dem, som
hade rättsanspråk på landet; därigenom
råkade han i svår penningnöd och måste
hopskrapa penningar genom lån och
dryga skatter. Allmogen i Sverige gaf
honom därför öknamnet »bottenlös tom
taska». Slutligen ledsnade bönderna vid
de många utpressningarna och vägrade
att erlägga en påbjuden gärd. Konungen
var då i Finland, stadd på krigståg
emot ryssarne, och ärkebiskopen förde
styrelsen i Sverige. Bevekt af
allmogens knot eftergaf ärkebiskopen
skatten, konungen kom missnöjd tillbaka,
och en ordväxling uppstod, som slutade
så, att ärkebiskopen fängslades och
fördes fången till Danmark (1463).
Ärkebiskopens behandling härmade hans mäktiga fränder
af släkterna Oxenstierna och Vasa. Hans kusin, den djärfve
biskop Kättil Karlsson (Vasa) i Linköping, gjorde uppror,
kallade allmogen till vapen och förklarades för
riksföreståndare. Vid underrättelsen härom skyndade Kristian med
krigsfolk tillbaka från Danmark och ryckte från Stockholm
mot Dalarne, som höll på att resa sig. Då hän hunnit till
HällesTiogen i Västmanland, stötte han oförmodadt på den
svenska bondehären, anförd af biskop Kättil och Sten Gustafs-
Kättil Karlssons
biskopsmössa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
