Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 NYAEE TIDEN.
och sökt förbindelser med andra handlande nationer, särskildt
holländarne. Han ville icke godkänna de skuldfordringar,
som lybeckarne uppställde, och då de lade beslag på varor,
som tillhörde svenska kronan, beslöt han att bryta med dem;
han upphäfde deras handelsfriheter i Sverige, lade beslag på
deras fartyg och varor och rustade sig till krig. Äfven i
Danmark, där konung Fredrik afled 1533, beredde man sig
på en brytning med Lybeck.
I Lybeck fördes styrelsen på den tiden af borgmästaren
Wullenwever, en ärelysten man och fallen för vidtsväfvande
planer. Han gjorde till sin uppgift att återställa Lybecks
handelsvälde öfver Norden. För detta ändamål såg han sig om
efter bundsförvanter bland de missnöjda i de tre länderna.
I Sverige sökte han anstifta uppror emot Gustaf och drog
på sin sida dennes svåger, riksrådet Johan von Hoya, en tysk
grefve, som konungen öfverhopat med välgärningar. I
Danmark begagnade sig Wullenwever af det missnöje, som rådde
bland borgerskapet och allmogen öfver adelns förtryck, och
slöt förbund med deras ledande män, borgmästarne i
Köpenhamn och Malmö. Dessa ville på tronen återuppsätta folkets
vän och adelns fiende Kristian II, och härtill samtyckte
Wullenwever. Till härförare utsågs grefve Kristoffer af
Oldenburg, efter hvilken kriget fått namn af grefvefejden.
Grefvefejden. På sommaren 1534 öfvergick grefven med
sin här till Själland och tog denna ö med hufvudstaden i
besittning; därpå gjorde han sig till mästare äfven i Skåne och på
Fyen samt förmådde den jutska allmogen till resning. Hans
lycka blef dock kortvarig, ty nu förenade sig den danska och
holsteinska adeln mot upprorspartiet. Fredrik I:s son valdes
till konung under namn af Kristian III, och konung Grus taf
bistod denne, som var hans svåger, både till lands och sjös.
Den svenska hären återvann de skånska provinserna åt
Kristian III, medan den danska adelshären under Johan Rantzau
kufvade de upproriska jutska bönderna. Slutligen öfvergick
Rantzau med adelshären till Fyen och tillfogade
upprorspartiet ett afgörande nederlag vid Öxneberg, i hvilket både
grefve Hoya och Gustaf Trolle omkommo, 1535. Några dagar
därefter blef den lybska flottan i Lilla Bält slagen af den
dansk-svenska, som anfördes af svensken Mäns Svensson (Some)
och dansken Peder Skräm, »Danmarks våghals». Nu kunde
Kristian III öfvergå till Själland och började belägringen af
Köpenhamn. Staden försvarade sig hårdnackadt under ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
