Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 NYARE TIDEN.
inrätta svenska kyrkan efter tyskt mönster och ställa henne
under världslig styrelse. 1 afseende på äganderätten
begynte Gustaf tillämpa den feodala uppfattningen, nämligen
att kronan vore den ursprunglige ägaren af Sveriges jord och
att de enskilda innehade sin jord blott såsom län eller
förpaktning af kronan; han förklarade därför, att
skattehemmanen, om de vansköttes af ägaren, borde tillfalla kronan,
och lät hålla »husesyn» hos bönderna för att tillse, hur de
skötte sina hemman.
Dackefejden. Alla dessa förändringar jämte adelns och
fogdarnes förtryck framkallade åter oro och jäsning bland
allmogen. Hvad som dock mer än något annat retade
bönderna var, att Norman på sina visitationsresor i landet
afskaffade många af de gamla kyrkobruken samt för kronans
räkning fråntog kyrkorna en stor del af deras silfver och
dyrbarheter. Starkast var förbittringen i Småland. Här
öfvergick oron 1542 till formligt uppror under ledning af
Nils Dacke, en bonde som begått mord och därför hade sällat
sig till röfvarbanden på gränsskogarna mellan Värend och
Bleking. Efter honom blef upproret kalladt Dackefejden.
Han ordnade och inöfvade sina skaror, höll ting med allmogen
och drog omkring i landet, ihjälslående fogdar och adelsmän.
Underblåst af katolska präster, spred sig resningen öfver hela
Småland och södra Östergötland. Gustafs fiender i Tyskland,
såsom kejsaren och Lybeck, lofvade Dacke hjälp; han
försvarade sig med framgång mot de kungliga trupperna, oroliga
rörelser spordes från flera landskap, och konungen var
allvarligt bekymrad. Följande vinter förnyades upproret med
stegrad häftighet; bönderna belägrade Kalmar och Stegeborg,
och Dacke slog å nyo konungens folk. Men nu ryckte tre
kungliga härar på en gång emot Småland; bondehären
påträffades vid sjön Asunden och blef i grund slagen. Då
underkastade sig större delen af landskapet; allmogen straffades
med böter och inkvartering af knektar. Dacke sökte väl
ännu en gång förnya resningen men måste fly, upphanns af
konungens folk på gränsskogen till Bleking och nedlades med
pilar, 1543. Detta uppror var det sista och det farligaste
af dem, Grustaf hade att bekämpa. Han lät varna sig af
skadan och blef efter den tiden försiktigare i sina reformer.
Pyhy hade redan förut förverkat konungens förtroende och
blifvit insatt i fängelse. Norman åter förblef, så länge han
lefde, konungens förtroendeman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
