Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 NYARE TIDEN.
ska förtrycket; genom reformationen hade han renat
trosläran från de katolska villfarelserna samt indragit kyrkans
rikedomar till rikets gagn, och slutligen hade han genom
arfföreningen grundat en konungamakt, som var i stånd
att upprätthålla fred och ordning i landet. Dessa sina
storverk sökte han betrygga för framtiden genom en väl ordnad
styrelse och sparsam hushållning samt genom en stark
krigsmakt.
Ämbetsmännen. Ännu funnos inga fasta former för
riksstyrelsen; öfverallt måste Gustaf personligen ingripa. Redan
under medeltiden hade konungen till sin hjälp en kansler
och några sekreterare, hvilka utgjorde hans kansli; detta blef
nu utvidgadt. Därtill inrättade Gustaf I kammaren, hvilken
skulle granska fogdarnes räkenskaper och mottaga deras
uppbörd. Fogdarne voro ej längre, såsom under medeltiden,
mäktiga herrar utan män af låg börd, som voro helt och hållet
beroende af konungen. Blott en mindre del af riket var
förlänad åt stormän, hvilka för sina län utgjorde rusttjänst
eller erlade en viss afgift.
Rikshushållningen. Gustaf I förstod bättre än de flesta
konsten att hushålla och var ej alltid nogräknad, när det
gällde att förvärfva gods för kronans eller egen räkning.
Han utsträckte reduktionen af kyrkogods långt utöfver hvad
Västerås’ recess medgaf. På eget bevåg och utan ständernas
hörande indrog han äfven det mesta af sockenkyrkornas och
kyrkoprästernas hemman.* I slutet af hans regering hade
mer än 12,000 kyrkohemman kommit under kronan. Äfven
på andra sätt ökade han kronans inkomster: han inskränkte
medeltidens förläningsväsende, och han förklarade, att alla
allmänningar** och obygder, malmberg och fiskevatten i riket
hörde kronan till. Sin enskilda förmögenhet uppdref Gustaf
till den grad, att han lämnade efter sig endast i mynt och
silfvertackor omkr. 1,300,000 daler, en ofantlig summa för
den tiden,*** samt i jordagods mer än 2,000 gårdar, hvilka
blefvo kallade de gustavianska arfvegodsen.
* Prästernas förnämsta inkomster blefvo därefter prästgårdarnas
afkastning samt den tredjedel af tionden, som de alltid åtnjutit — de öfriga två
tredjedelarna af tionden hade Ghistaf I indragit till kronan {hronotionden).
** Med allmänningar menas skogar och. marker, som ej tillhöra någon
enskild person utan äro en kommuns samfälda egendom.
*** Daler var då ännu detsamma som riksdaler, och med riksdaler menades
alltid rdr specie (=4 kronor). Alltså voro 1,300,000 daler = 5,200,000 kronor,
men om man tillika beräknar myntvärdets fall, motsvarar denna summa ungefär
21 millioner kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
