Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLFS PERSONLIGHET, SAMTIDA OCH INRE STYRELSE. 197
dels fullkomnande hvad hans fader och farfader begynt. För
allt detta delar Axel Oxenstierna äran med sin konung;
det mesta utfördes äfven i samråd med rikets råd och ständer.
Nästan årligen höllos riksdagar eller andra slags möten
(utskottsmöten, provinsialmöten*). Ar 1617 utfärdades den .
första riksdagsordning; den var kortfattad och stadgade,
hur det skulle tillgå, när rikets ständer på konungens bud
sammankommo till riksdag. Först nu blef det i lag bestämdt,
att riksdagen skulle vara fördelad i fyra stånd. Adeln var
det förnämsta af stånden och erhöll genom Grustaf Adolf
en fast inre ordning; det var nämligen han, som .inrättade
riddarhuset och för detta utfärdade riddarhusordningen
1626. De ätter, som upptogos å riddarhuset, och endast de,
erkändes för adliga och innehade ärftligt adelskap; sålunda
var nu det gamla frälseståndet förvandladt till en verklig
bördsadel. Vid riksdagarna skulle adeln stå under ledning
af en landtmarskalk och indelas i tre klasser, herreMassen
(grefvar och friherrar), riddarMassen (riksråds ättlingar)
och svenneMassen (den öfriga adeln, lågadeln). Då nu hvar
klass hade en röst, fick den högre adeln, ehuru fåtalig, mest
att säga på riddarhuset. Grustaf Adolf gynnade adeln mycket
och tilldelade den nya privilegier, men så ställde han ock
stora fordringar på detta stånd; han fordrade, att hvarje
adelsman skulle ägna sig åt statens tjänst, antingen i krigets
eller i fredens värf. Bland adeln upptogs enhvar ofrälse,
som utmärkte sig i den ena eller andra riktningen. k
Statsförvaltningen började under Grustaf Adolf få en fast
och sammanhängande ordning. Rättskipningen ordnades genom
inrättning af fasta öfver domstolar, som kallades hof rätt er;
först stiftades Svea hofrätt i Stockholm 1614, och denna
följdes snart af den finska hofrätten i Åbo. Öfver hofrättens
dorn kunde man klaga hos konungen. Kansliet och
räkninge-kammaren (se ss. 146, 188) utvidgades och ordnades såsom
kollegier.** Landsstyrelsen (»landtregeringen») förbättrades;
fogdarne underordnades ståthållarne (landshöfdingarne), hvilka
styrde öfver hvar sitt län och där utöfvade den civila
myndigheten men icke den militära. Gustaf Adolf är den, som i
Sverige grundat en verklig statshushållning, i det han
* Utskottsmöten bestodo af ett mindre antal fullmäktige för de tre högre
stånden; provinsialmötena räknade ombud för alla fyra stånden men blott för
ett visst landskap.
** Kollegium kallas ett ämbetsverk, där ärendena ej afgöras af chefen
allena utan af denne och ledamöterna tillsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
