Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLFS PERSONLIGHET, SAMTIDA OCH INRE STYRELSE. 199
Den andliga odlingen. Det religiösa lifvet i Sverige
var genomträngdt af allvar, enighet och troskraft. Det var
måhända svenska kyrkans bästa tid; hon hade nu till ledare
sådana män som biskoparne Johannes Budbccläus och
Lau-rentius Paulinus. Gustaf Adolf stod på god fot med prästerna,
och dessa understödde kraftigt konungens bemödanden att
höja den allmänna bildningen i landet. Skolväsendet
ombildades därigenom, att gymnasier (högre läroverk) inrättades,
.det första af Rudbeckius i Västerås, hvarpå följde andra
i Strängnäs, Linköping och Aho. Uppsala universitet sattes
genom konungens storartade frikostighet i ett blomstrande
skick; han skänkte denna högskola öfver 300 hemman af de
gustavianska arfvegodsen och gynnade den på allt sätt. För
Östersjöprovinserna stiftades ett universitet i Dorpat. Genom
dessa undervisningsanstalter bereddes tillfälle äfven för den
ringaste att förvärfva kunskaper och uppstiga till statens
högsta värdigheter.
Uppsala under 1600-talet. Efter Dahlbergs Suecia antiqua.
Den vetenskapliga forskningen var ännu i sin första
begynnelse och idkades mest vid Uppsala universitet. Där
verkade i början af Gustaf Adolfs regering två framstående
lärare, Joh. Rudbeckius i teologi och Johan Messenius i
historia, båda i ständig strid med hvarandra. Messenius
författade äfven skådespel på svenska, hvilka uppfördes af
studenter. Han blef sedermera anklagad och dömd för hemliga
förbindelser med Polen och måste tillbringa nära tjugu år
som fånge på Kajaneborgs fästning i Finland. Där författade
han ett stort arbete i Sveriges historia på latin.
Missförhållanden. Men den vackra taflan hade äfven
sina skuggsidor. Sådana voro adelns öfvermakt och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
