Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN BANÉRS FÄLTTÅG.
219
annat hade Finland att tacka Per Brahe. Den tid, under
hvilken han styrde Finland såsom generalguvernör, har under
namn af »grefvens tid» stått som en ljuspunkt i landets
historia.
Krigsmakten växte hastigt genom de ständiga krigen.
De inhemska trupperna, som uppgingo till omkr. 45,000 man,
blefvo nu fullständigt ordnade i bestämda regementen efter
provinserna. Sjöförsvaret sattes i ett ypperligt skick af
riksrådet och amiralen Klas Fleming. Flottan räknade omkr.
60 större och mindre krigsfartyg.
Statshushållningen var den svåraste delen af
förmyndarnes uppgift. Visserligen sattes äfven denna i god
ordning, men jämvikten rubbades alltjämt genom kriget och
de stora utgifter, som detta medförde.
Johan Banérs fälttåg.
Det tyska kriget hade efter Grustaf Adolfs död
småningom inträdt i ett nytt skede. Det hade af honom förts
på en gång af religiösa och politiska skäl; men sedermera
och ju mer Frankrike tog del i kriget, trädde de religiösa
syftemålen tillbaka, och det blef alltmera ett eröfringskrig.
Grustaf Adolf hade alltid upprätthållit krigstukt i sina härar,
men nu började de svenska trupperna att i tygellöshet täfla
med fienden; kriget fördes å ömse sidor med barbarisk
grymhet, och det arma Tyskland ödelades i grund af de vilda
skarorna.
Banér i norra Tyskland. Den, som återställde
svenskarnes brutna vapenlycka, var Johan Banér, kanske den
snillrikaste af Grustaf Adolfs lärjungar i krigskonsten men
tillika häftig och i krig skoningslös. Förstärkt med friska
trupper började han 1636 gå anfallsvis till väga mot
sachsarne och trängde härjande fram upp efter Elbe; han måste
väl draga sig tillbaka för sachsarnes och de kejserligas
förenade makt men kallade till sig förstärkningar, anföll
fienderna vid "Wittstock* och slog dem efter en blodig
drabbning på flykten. Härigenom fick Banér åter någon tids •
andrum. Men följande år vände sig de fientliga härarna
från alla håll emot honom. Han lade då sin här i ett fast
* Wittstock, stad i Brandenburg nära den mecklenburgska gränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
