Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LENNART TORSTENSSONS FÄLTTÅG. DANSKA KRIGET. 221
Banér i mellersta och södra Tyskland. Nu gjorde
regeringen de största ansträngningar för att kunna fortsätta
kriget. Ständerna åtogo sig nya bevillningar och
utskrif-ningar, och beslut fattades om försäljning af kronogods till
adeln (frälseköpen). Ett nytt förbund med Frankrike
förskaffade Sverige å nyo subsidier af denna makt. Därigenom
kunde förstärkningar sändas till Tyskland; Banér blef åter
nog stark att drifva de kejserliga ur Pommern och slutligen
tränga dem tillbaka öfver Elbe. I början af 1639 inbröt Banér
åter i Sachsen, slog en förenad kejserlig-sachsisk här vid
Chemnitz och utbredde sig i norra Böhmen, där han stannade
•ett halft år. Dessa framgångar underlättades genom
fransmännens samtidiga seger vid Rhen, där hertig Bernhard
med sin af Frankrike besoldade här intagit Elsass och
inträngt i Schwaben. Efter hans död (1639) drogo hans trupper
(weimarianerna) under franskt befäl den svenska hären till
mötes och förenade sig i Thuringen med den från Böhmen
kommande Banér. I början af 1641 inbröt Banér oförmodadt
i Franken och sökte öfverrumpla Begensburg, där kejsar
Ferdinand III* och tyska riksdagen voro församlade.
Staden hann dock sätta sig i försvarsskick, och Banér
öfvergafs af den franska hjälphären, så att han måste uppgifva
företaget. Han blef därpå i sin ordning angripen af de
kejserliga och gjorde ett mästerligt återtåg genom Böhmerwald
och Erzgebirge, hack i häl förföljd af en öfverlägsen fiende.
Återkommen till Sachsen med ringa förlust, insjuknade Banér
och dog, 1641.
Lennart Torstenssons fälttåg. Danska kriget.
Torstenssons tåg till kejsarens arfländer. Efter Banérs
död uppstod i den svenska hären mycken oro och split, men
den stillades, när den nye fältmarskalken tagit befälet. Denne
var Lennart Torstensson, i hvilken Banér fick en värdig
efterträdare. Han var såsom fältherre mera beräknande och
försiktig än Banér, såsom människa mildare och ädlare. Han
var så giktbruten, att han ofta måste bäras på en bår, men
tillkämpade sig det oaktadt de största segrar, som vunnits
sedan Grustaf Adolfs död. På våren 1642 bröt Torstensson
* Ferdinand III hade 1637 blifvit vald till kejsare efter sin fader
Ferdinand II:s död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
