Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
NYARE TIDEN.
1657
Ryska kriget. Karl Gustaf Lämnar Polen. Emellertid
hade ryssarne under förfärliga ödeläggelser öfver svämmat
Ingermanland och Livland. Men förgäfves sökte de intaga
fästningarna, förgäfves lade sig tsar Alexéj själf med en
ofantlig härsmakt framför Riga; staden försvarades med
framgång af Simon Grundel Helmfeldt, och belägringen måste
slutligen upphäfvas.
I detta svåra läge sökte konungen på underhandlingens
väg upphjälpa sin ställning. Genom ett fördelaktigt
handelsfördrag blidkades holländarne. För att kunna kvarhålla
kurfursten på sin sida gaf konungen efter för hans fordringar
och, tillerkände honom genom fördraget i Labiau suveräniteten
öfver Ost-Preussen; härigenom lades grunden till ett
själfständigt konungarike Preussen (1656). Likväl understödde
kurfursten honom endast lamt, och han kunde med sin lilla
här ej behärska ett så vidsträckt land som Polen. Det såg ut
att blifva ett långvarigt och ofruktbart krig. Då kom (1657)
underrättelsen, att Danmark förklarat krig och att
österrikarne inryckt i Polen för att angripa svenskarne. Karl
Gustaf tvekade först, mot hvilkendera af de båda nya
fienderna han borde vända sig, men beslöt sig snart för Danmark
och öfvergaf Polen, kvarlämnande besättningar i några
preussiska städer.
De båda danska krigen. Inre styrelsen.
Från Polen till Jylland. Karl Gustaf beslöt att mot
Danmark följa samma krigsplan som Torstensson. Med en
liten här af 8,000 man, idel kärntrupper, skyndade han i
ilmarscher från Preussen till Pommern. Här mötte honom
"Wrangel; den danske flyktingen Ulf eld gick nu i hans tjänst
och följde honom till Danmark. Inom kort stod han vid
den danska gränsen. Det var en fullständig öfverraskning.
Danmark hade förklarat krig utan att vara rustadt, i
förhoppning att Karl Gustaf skulle kvarhållas i Polen. Den
öfverlägsna men oöfvade danska hären under marsken Anders
Bille drog sig tillbaka åt norr; hertigen af Holstein-Gottorp,
som var Karl Gustafs svärfar, höll sig neutral, och hela
den jutska halfön var inom kort öfversvämmad af svenskarne.
Marsken kastade sig med 6,000 man in i den nyanlagda
fästningen Fredriksodde (Fredericia) vid Lilla Bält och belägrades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
