Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
NYARE TIDEN.
Underrättelsen om den nya faran kom till Sverige, medan
kröningsriksdagen i Uppsala var samlad. En allmän ovilja
utbröt emot rådet, som inledt Sverige i krig men försummat
att sätta landet i försvarsskick. Ständerna begärde att få
granska förmyndarnes förvaltning, och därtill gaf konungen
sitt bifall. Nu först insåg han farans storhet och sina
rådgifvares försumlighet. Han beslöt att taga allt under sin
egen ledning och ägnade sig med brinnande nit åt
regeringsbestyren, biträdd af sina sekreterare, bland hvilka den
snillrike Erik Lindsköld nu stod högst i gunst. Däremot frågade
han ej vidare efter riksrådets mening, och äfven rikskanslern
miste sitt forna inflytande.
Flottans motgångar. Farorna hopade sig alltmer kring
den unge, oerfarne konungen. Hans hopp hvilade på flottan,
hvilken skulle undsätta de af fienderna angripna tyska
provinserna. Efter långt dröjsmål utlopp flottan under
riksamiralens befäl, men den hade ej hunnit långt, då den måste
återvända i följd af sjuklighet bland folket och dåliga
anstalter. Följande vår, 1676, gick svenska flottan åter i sjön,
förd af Lorens Creutz, som dock var alldeles oerfaren i
sjömansyrket. Den danska flottan under Nils Juels befäl förenade
sig med en holländsk eskader och anföll därpå den svenska
flottan nära Ölands södra udde. Genast i början af slaget
blef det svenska amiralskeppet vräkt på sidan, tillika kom
elden lös i krutdurken, och slutet blef, att det ståtliga
fartyget flög i luften med öfveramiralen och tusen man. Därpå
skingrades den svenska flottan, men amiralen Klas Uggla
värjde sig mot öfvermakten och öfvergaf sitt skepp, först när det
stod i lågor; då kastade han sig i sjön sist af alla och omkom.
Skånska kriget 1676. Slaget vid Lund. Danskarne voro
nu herrar till sjös; under konung Kristians eget befäl
öfvergingo de till Skåne, på samma gång som norrmännen
inföllo i Bohuslän och Västergötland. Alla dessa olyckor gjorde
Karl XI djupt nedslagen och nästan förtviflad; tyst, sluten,
ej aktande på sina generalers råd drog han sig undan för
den öfverlägsna danska hären från Skåne till Bleking. Hela
Skåne utom Malmö föll i danskarnes händer; invånarne
mottogo dem såsom befriare, de krigiska bönderna i norra Skåne
väpnade sig och började under namn af snapphanar ett
farligt småkrig mot svenskarne. Från Skåne afgick en dansk
styrka till Halland för att intaga Halmstad. Det var ett
ögonblick fullt af fara för Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
