- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia samt grunddragen af Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
263

(1899) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN INRE OCH YTTRE STYRELSEN. 263

fullbordade den af Karl IX och Grustaf Adolf inf orda ordning för
krigsfolkets underhåll, som kallas indelning (s. 198). Karl XI:s
indelningsverk bestod däri, att dels kronogods anvisades
krigsbefälet till boställen, dels vissa hemman, s. k. rusthåll, fingo
sina utlagor förvandlade i skyldigheten att underhålla en
ryttare med häst. Fotfolket åter underhölls genom den
ständiga roteringen eller knektehållet; denna inrättning fanns väl
redan förut i några trakter, men vid 1682 års riksdag åtogo
sig de flesta landskap i Sverige dylik rotering mot frihet
från utskrifning. Så väl ryttaren som knekten fingo torp
att bruka och bebo, de blefvo sålunda i fredstid jordbrukare
med eget hem. Hela denna för Sverige egendomliga inrättning
plägar, ehuru mindre egentligt, med ett gemensamt namn
kallas indelningsverket. Därigenom underhölls en stående
här af omkr. 38,000 man, hvartill kom en värfvad styrka af
omkr. 25,000 man till biländernas försvar.

För att upprätthålla förbindelsen emellan moderlandet
och biländerna erfordrades en stark flotta; det behöfdes ock
en annan station än Stockholm, hvars hamn var alltför aflägsen
och halfva året låg tillfrusen. Därför hade Johan
Gyllenstierna utsett en tjänligare plats för flottan vid Trotsö i
Blekingsskären, och denna hans plan genomfördes af
generalamiralen Hans Wachtmeister. Den nya örlogsstationen, som
fick namnet Karlskrona, stod snart färdig med sina hamnar,
dockor och varf; här uppväxte under Wachtmeisters nitiska
ledning en ny flotta i stället för den under kriget förstörda.
Vid Karl XI:s död bestod svenska flottan af 38 linieskepp
och åtskilliga mindre örlogsfartyg; dess besättning utgjorde
omkring 11,000 man, af hvilka flertalet underhölls genom det
ständiga båtsmanshållet, efter lika grunder som knektehållet.

Statsförvaltningen. De förändringar, Karl XI företog
inom statsförvaltningen, gingo ut på att göra denna mer
beroende af konungen och att gifva en snabb verkställighet
åt hans beslut. Rådet miste sin förra betydelse och ägnade
sig mest åt den kungliga domsrättens utöfning; i politiska
ämnen rådplägade konungen med sina förtrogna. Kollegierna
förlorade sin forna själfständighet, och några af dem
upplöstes i flera mindre ämbetsverk. Så t. ex. utbrötos ur
kammarkollegiet två af dess afdelningar för att med tiden utbildas till
särskilda ämbetsverk, nämligen statskontoret och kammarrätten*

* Statskontoret emottager och förvaltar statens inkomster samt bestrider
dess utgifter; kammarrätten har att granska alla offentliga räkenskaper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free