Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fosterländsk konung. Men den återvunna själfständigheten hotades
i början af stora faror. Sveriges grannar Ryssland och
Danmark sågo med harm det säkra rofvet ryckas sig ur händerna
och beredde sig att med vapenmakt tillintetgöra det nya
statsskicket. Gustaf III lät dock ej skrämma sig och beredde
sig att med Frankrikes bistånd bjuda sina mäktiga fiender
spetsen. Stormen lade sig småningom i följd af gynnsamma
yttre förhållanden; Ryssland befann sig nämligen i krig med
Turkiet och vågade därför ej angripa Sverige. Faran var
för tillfället aflägsnad och Sveriges nya statsskick betryggadt.
Den lyckliga tiden af Gustaf III:s regering.
Det nya statsskicket. I rikets inre styrelse var konungen
enligt regeringsformen af 1772 så godt som allrådande.
Regeringsformen var i många stycken sväfvande och obestämd
för att lämna så mycket större utrymme åt konungens
personliga verksamhet. Rådet, som endast ansvarade inför
konungen, saknade regelbundet inflytande på riksärendena,
hvilka konungen mest afgjorde tillsammans med
statssekreterarne och några förtrogna. Den förnämste af konungens
rådgifvare under den första tiden var Ulrik Scheffer, som ej
blott var kanslipresident och utrikesminister utan äfven hade
stort inflytande på den inre styrelsen; han var en ovanligt
klok och klarsynt statsman. Bland konungens öfriga
förtrogna märkas kanslipresidentens bror, Karl Scheffer, hvilken
dock ej längre tillhörde rådet, riksrådet Karl Sparre, tillika
öfverståthållare, samt Johan Liljencrants, statssekreterare för
finansärendena. Den gamle A. J. von Höpken lät förmå sig
att återinträda i rådkammaren.
Ständernas makt var enligt regeringsformen likaledes
ganska kringskuren: de ägde väl andel i lagstiftningen, men
deras bevillningsrätt var ofullständig, då de ej hade rätt
att sammankomma på bestämda tider, ej heller hade någon
egentlig kontroll öfver statsmedlen och deras användning.
Däremot hade konungen bundit sina händer i utrikes ärenden,
ty han ägde ej rätt att begynna anfallskrig utan ständernas
samtycke.
Konung Gustaf III hade ett behagligt yttre. Till växten
var han medelstor och fint byggd, han hade ett vackert,
ehuru något kvinnligt utseende, en hög panna, stora och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:14:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/faderhist/0348.html
