Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
NYARE TIDEN.
Genom arméens pliktförgätna beteende och konungens
kraftiga uppträdande mot danskarne hade stämningen i landet
vändt sig till hans fördel; han hade återvunnit sin forna
folkgunst bland de ofrälse stånden och kände sig åter stark
genom folkets kärlek. Nu fann han stunden vara inne att
kalla ständerna till riksdag, på samma gång han lät häkta
de förnämsta bland Anjalamännen.
Riksdagen 1789. Förenings- och säkerhetsakten. På
den riksdag, som sammanträdde i början af år 1789, ville
konungen dels förmå ständerna att öfvertaga riksskulden,
dels skaffa sig ökad makt, för att kunna kväsa inre och yttre
fiender. Nu liksom på Karl XI:s tid begagnade sig
konungamakten af den söndring, som rådde mellan adeln och de
ofrälse stånden, för att genomdrifva sina afsikter. Konungens
förnämsta medhjälpare voro några ofrälse män, biskopen i
Växjö Olof Vallqvist samt bröderna Nordin, den ene prost,
den andre lagman. Först begärde konungen tillsättandet
af ett hemligt utskott af alla fyra stånden, med hvilket han
kunde rådgöra om medel till krigets fortsättning. När denna
fråga förekom på riddarhuset, yrkade motpartiet, anfördt
af Fersen, Karl de Geer m. fl., att utskottets myndighet
borde begränsas genom en instruktion, på det att konungen
ej med dess tillhjälp skulle kunna genomdrifva sina planer
utan ständernas hörande. Då landtmarskalken, grefve
Lewenhaupt, vägrade upptaga detta förslag såsom stridande mot
regeringsformen, blef han förolämpad, och ståndet visade
på flera sätt trots och misstroende mot konungen. Då kallade
konungen ständerna tillhopa på rikssalen, höll till adeln
ett ljungande tal och uppmanade ståndet att bedja
landtmarskalken om ursäkt; slutligen, då sorl och invändningar
förnummos, slog han spiran i bordet och befallde adeln
förfoga sig därifrån, hvilket den ock efter någon tvekan gjorde.
Nu erbjöd konungen de ofrälse stånden nya förmåner och
privilegier samt äskade af dem ett utskott, med hvilket han
kunde öfverlägga därom. Inför detta utskott uppläste han
ett tillägg till regeringsformen, benämndt förenings- och
säkerhets åht en, hvarigenom konungen skulle blifva nästan
enväldig. För att kunna genomdrifva denna akt tog konungen
nu det våldsamma steget att häkta motpartiets ledare bland
adeln; därpå sammankallade han åter ständerna på rikssalen
och anmodade dem att antaga säkerhetsakten. Adeln svarade
nej; däremot hördes starka jarop från de ofrälse stånden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
