Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410 NYASTE TIDEN.
kriget. Turkiet angreps af Ryssland och fick hjälp af
Frankrike och England; kriget fördes först i Turkiet och på
Krim men utbredde sig 1854 äfven till Östersjön, där
fästningen Bomarsund på Åland förstördes af västmakternas
flottor. Karl Johan hade troget hållit fast vid förbundet
med Ryssland, men konung Oskar ansåg, att detta förbund
stred mot svenska folkets sympatier, och närmade sig därför
västmakterna. Först utfärdade han i samråd med Danmarks
konung en neutralitetsförklaring. Därpå inleddes
underhandlingar emellan konung Oskar och kejsar Napoleon III,
och slutet blef novembertraktaten af 1855, som försäkrade
de förenade rikena om Frankrikes och Englands hjälp mot
hvarje angrepp af Ryssland. Därmed var den 1812
grundlagda förbindelsen med Ryssland bruten. Då Ryssland
fruktade att få äfven Sverige-Norge till fiende, bidrog detta att
påskynda freden, hvilken slöts 1856 i Paris. Af denna fred
hade dock Sverige ingen annan fördel, än att Ryssland
förband sig att ej vidare befästa Alandsöarna. Däremot hade
novembertraktaten återuppväckt Rysslands gamla misstroende
och lände sålunda Sverige mer till skada än gagn.
Efter denna viktiga vändpunkt i vår yttre historia sökte
konung Oskar stärka de förenade rikena genom en nära
anslutning till Danmark, och hans politik blef alltmer
skandinavisk. Till en skara studenter från Nordens högskolor
yttrade han de minnesvärda orden: »Hädanefter är krig emellan
skandinaviska bröder omöjligt», och han erbjöd den danske
konungen ett förbund till försvar för Danmark intill Ejder,
hvilken flod han betraktade som Nordens naturliga gräns
mot söder.
Inrikes politiken under Oskar I:s senare år. Det
representationsförslag, som konung Oskar framställt 1848,
behagade hvarken de liberala eller de konservativa och föll
därför på riksdagen 1850—1851. Efter detta började Oskar
I intaga en mera konservativ ståndpunkt i politiken och
ombildade sin ministär i enlighet därmed. Detta
återuppväckte den sedan Karl Johans tid hvilande oppositionen; dock
framträdde den ej med samma bitterhet som då. Vid de följande
riksdagarna stodo partierna ej så fientligt emot hvarandra
1853—som förr utan ägnade sig samfäldt åt viktiga inre
reform-1854 arbeten. Märklig var i synnerhet riksdagen 1853—1854.
Sedan Gustaf Hirs tid (s. 343) hade
brännvinstillverkningen och brännvinsförtäringen varit i ständig tillväxt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
