Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Verkligen? Och hvad för en bok lämnade han dig?»
»Se här.»
Kirsanov tog upp ur bakfickan på sin ytterrock
nionde upplagan af Büchners ryktbara arbete. Paul
bläddrade något i boken.
»Arkadi sysselsätter sig med din uppfostran», sade
han; »har du försökt läsa det här?»
»Ja.»
»Nå?»
»Antingen måste jag vara ett dumhufvud, eller också
har författaren ej sundt förstånd. Men det är
otvifvelaktigt så, att jag är ett dumhufvud.»
»Du har icke glömt din tyska?» frågade Paul.
»Nej.»
Paul vände boken mellan sina händer, under det
han förstulet betraktade sin bror. Båda tego.
»A propos», sade Kirsanov, som ville byta om
samtalsämne, »jag har fått ett bref från Koliatsin.»
»Från Matvei Ilitsch?»
»Ja. Han har kommit till X... för att hålla
inspektion öfver guvernementet. Han är en betydande
person; han skrifver till mig, att såsom släkting till oss
önskar han lifligt att få träffa oss, och han inbjuder mig
att komma till staden i sällskap med dig och Arkadi.»
»Reser du dit?» frågade Paul.
»Nej; och du?»
»Jag lika litet. Jag kan ej inse nödvändigheten af
att släpa mig åstad femtio verst för hans vackra ögons
skull. Matvei vill visa sig i all sin glans; må hin ta
honom! Han borde vara belåten med
guvernementstjänstemännens rökoffer. Han är således nu
geheimeråd; en präktig syssla! Om jag tjänat kvar, hade
jag nu varit generaladjutant; emellertid äro vi gamla
inventarier.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
