Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Mina herrar, mina herrar, inga personliga angrepp!»
utropade Kirsanov och steg upp.
Paul smålog; han lade sin hand på broderns axel
och förmådde honom att åter sätta sig.
»Var obekymrad», sade han till honom, »jag skall
ej glömma mig, just på grund af denna känsla af min
värdighet, som denne herre så gärna hånar. — Herr
doktor, tillåt mig säga», fortsatte han och vände sig å
nyo till Bazarov, »ni tror kanske, att er världsåskådning
är ny? Det är ett misstag. Materialismen, som ni
bekänner er till, har redan varit i ropet mer än en gång
och har alltid visat sig otillräcklig...»
»Åter ett utländskt ord?» inföll Bazarov. Han
började blifva skarp, och hans ansikte hade fått en
kopparfärgad hy, som visst icke gaf honom ett behagligt
utseende. »Till en början kan jag säga er, att vi icke
hålla predikningar; det är icke vår vana...»
»Hvad gören I då?»
»Jag skall genast säga det. Vi ha börjat med att
fästa uppmärksamheten på tjänstemännens utpressningar,
på bristen på vägar, på handelns outvecklade tillstånd,
på rättsskipningens beskaffenhet.»
»Ja, ja, I uppträden såsom angifvare, divulgateurs[1];
det är det namn, som I fått, om jag ej misstar mig.
Jag delar era åsikter i en mängd af era kritiska
uppsatser; men...»
»Vidare insågo vi snart, att det ej var nog med att
pladdra om de sår, som fräta oss, att detta ledde endast
till platthet och kammarlärdom; vi fingo klart för oss,
att våra mest berömda män, våra divulgateurs, saknade
hvarje det minsta värde, att vi sysselsatte oss med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
