Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stirrande och oroliga på samma gång; till och med hans
skratt, som var kort och torrt, hade något oroligt i sig.
»Ni skall utan svårighet tro mig», återtog han; »när
Ievgeni Vassilitsch första gången yttrade till mig, att
man icke bör erkänna någon auktoritet, erfor jag så stor
glädje... Jag kände mig pånyttfödd till ett nytt lif!
’Jag har då ändtligen träffat på en människa!’ sade jag
till mig själf. A propos, Ievgeni Vassilitsch, det är
alldeles nödvändigt, att ni gör besök hos en dam här, som
fullständigt är i besittning af er öfverlägsenhet och för
hvilken er visit skulle bli en verklig högtid; ni har
säkert hört talas om henne?»
»Hvem menar ni?» frågade Bazarov misslynt.
»Evdoxia Nikitischna, Eudoxia. Hon är en ovärdig
karaktär, emanciperad i detta ords fullaste bemärkelse,
en i sanning framstående kvinna, förstår ni? Låt oss
genast gå till henne alla tre, hon bor några steg
härifrån. Vi skola äta frukost där... I hafven icke ätit
frukost ännu?»
»Nej.»
»Ypperligt. Hon lefver, såsom sig bör, skild från
sin man och i en fullt oberoende ställning...»
»Är hon vacker?» frågade Bazarov.
»Nej, jag kan just ej säga.»
»Hur fan kan ni då vilja öfvertala oss att gå på
besök hos henne?»
»Elake skämtare! Hon kommer att bjuda oss på
en butelj champagne.»
»Verkligen? Man ser genast er praktiska blick. A
propos, gör er far ännu i brännvin?»
»Ja», svarade Sitnikov hastigt och med ett gällt
skratt. »Nå väl! Följer ni med?»
»Jag vet på min heder icke.»
»Du ville ju göra iakttagelser», sade Arkadi halfhögt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
