Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke för beständigt kvar här; hvilken odräglig stad!
Eller hur? Men hvad skall man göra?»
»Det är en stad, lika god som någon annan», sade
Bazarov kallt.
»Man sysselsätter sig här endast med lägre intressen.
Det är ju förfärligt! Förr bodde jag om vintern alltid
i Moskva; men den högvördige herr Kukschin har nu
bosatt sig där. Dessutom är Moskva nu... jag vet ej;
allt har nu förändrats. Jag skulle vilja ut på resor;
jag var till och med nära däran att begifva mig på väg
förra året.»
»Till Paris förmodligen?» frågade Bazarov.
»Till Paris och Heidelberg.»
»Heidelberg? Af hvad anledning?»
»Huru? Bunsen är ju bosatt där!»
Bazarov kunde icke finna något lämpligt svar på
detta utrop.
»Peter Sapoinikov... Ni känner ju honom?»
»Nej, icke alls.»
»Är det möjligt? Peter Sapoinikov... han är
alltid hos Lydia Kostatov.»
»Jag känner ej henne heller.»
»Nå väl!... Han har erbjudit sig att göra mig
sällskap. Jag är ensam, Gud ske lof!... Jag har inga
barn... Hvad var det, jag sade: ’Gud ske lof?’ Men
det gör ju ingenting.»
Evdoxia rullade en cigarrett mellan sina fingrar, som
af tobaken fått en gul färg, drog den öfver sin tunga,
sög på spetsen och började röka.
Tjänsteflickan kom in med brickan.
»Ah, se där frukosten! Vill ni äta en bit? Victor,
drag upp buteljen. Ni bör förstå er på det.»
»Förstå mig på det! Förstå mig på det!» knotade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
