- Project Runeberg -  Fäder och söner /
93

(1906) [MARC] Author: Ivan Turgenev Translator: Josef Natanael Nyman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Jag skall presentera er för henne. Hon är begåfvad,
rik och änka. Olyckligtvis har hon ännu icke blifvit
nog utvecklad; hon borde något mer likna vår Evdoxia.
Jag dricker för er välgång, Evdoxia! Skål! Kling, kling,
kling!»

»Victor, ni är en elak karl!»

Frukosten drog ännu länge ut på tiden. Den första
champagnebuteljen följdes af en andra, af en tredje och
till och med af en fjärde... Evdoxia pladdrade
oafbrutet; Sitnikov gaf icke efter för henne. De höllo en lång
öfverläggning angående äktenskapets betydelse, om det
är en fördom eller ett brott; de undersökte den frågan,
huruvida alla människor födas med samma anlag eller
icke, och hvaruti individualiteten egentligen taladt består.
Stämningen nådde sin höjdpunkt, då Evdoxia, med
kinderna blossande af vinet, började med sina platta naglar
hamra på ett ostämdt pianos tangenter och företog sig att
med hes röst sjunga till en början zigenarsånger och sedan
Seimour-Chiffs romans: »Grenade rêve endormie». Sitnikov
knöt en bindel omkring hufvudet och försökte framställa
den förtviflade älskaren; när sångerskan kom till dessa ord:

Dans mes baisers brûlants
Mes lèvres s’unissent aux tiennes,


kunde Arkadi ej längre behärska sig. »Mina herrar»,
sade han högljudt, »det här börjar att något påminna
om Bedlam.» Bazarov, som endast då och då inblandat
ett skämt i samtalet, sysselsatte sig företrädesvis med
champagnen; han lät en utdragen gäspning undslippa
sig, steg upp och gick sin väg i sällskap med Arkadi
utan att taga afsked. Sitnikov rusade efter dem.

»Nå väl! nå!» frågade han, under det han
beställsamt sprang från den ene till den andre, »jag hade ju
sagt er, att hon var en ovanlig personlighet. Sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:15:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faderson/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free