Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fifi, gick fram först till den ene och sedan den andre
af de båda främlingarna, viftade med svansen och stötte
sin kalla nos mot deras händer.
»Har du plockat allt det där själf?» frågade fru
Odintsov.
»Ja», svarade Katia.
»Kommer tant hit och dricker te?»
»Ja, hon kommer.»
Under det Katia talade, smålog hon med en blyg
och uppriktig min och slog därvid upp ögonen med ett
slags intagande skygghet. Allt hos henne hade
ungdomens friskhet: rösten, det hårfjun, som betäckte hennes
ansikte, hennes matt ljusröda händer, hvilkas insidor
voro fulltecknade med hvitaktiga ringar, och hennes
något smala axlar. Hon rodnade ständigt och
framstötte lätta och hastiga suckar.
Fru Odintsov vände sig till Bazarov.
»Det är af artighet», sade hon till honom, »som ni
ägnar er uppmärksamhet åt detta album, Ievgeni
Vassilitsch. Det kan icke intressera er. Kom hellre hit till
oss och låt oss språka om lika godt hvad.»
Bazarov steg fram.
»Gärna; men hvad vill ni språka om?»
»Det är mig likgiltigt. Jag förbereder er på att
jag tycker om att bli motsagd.»
»Ni?»
»Ja. Det tycks förvåna er? Hvarför så?»
»Därför att ni, för så vidt jag kan döma därom,
har en kall och lugn karaktär; man behöfver en viss
hänförelse för att föra en ordväxling.»
»Hur har ni burit er åt för att lära känna mig på
så kort tid? Vet då till en början, att jag är otålig och
envis; fråga Katia! För det andra blir jag mycket lätt
hänförd!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
